Vi kräver handling, inte bara fina ord om framtidens infrastruktur

Inför vinterns stora avtalsrörelse har de fem fackförbunden inom industrin, IF Metall, Unionen, Sveriges Ingenjörer, GS och Livs, gått ihop i enad front. Senast den 31 mars hoppas de att deras krav på 4,2 procent högre löner har gått i mål. Även tolv av LO-styrelsens tretton förbund har ställt sig bakom. – Det grundar sig på noga övervägningar av de ekonomiska förutsättningarna, sa IF Metalls ordförande Marie Nilsson på en pressträff under måndagen. ”Ett bekymmersamt krav” Men från arbetsgivarnas håll är tongångarna annorlunda. – Det är ett högt krav, ett bekymmersamt krav. Vi ser ingenting i den ekonomiska fundamenta som talar för de här lönekraven, säger Per Widolf, förhandlingschef för Industriarbetsgivarna till TT. Vidare säger han att en sådan löneökning skulle slå hårt mot tillväxten och sysselsättningen. ”Fullkomligt orealistiskt”, säger arbetsgivarorganisationen Ikem. ”Det skulle leda till en försämrad svensk konkurrenskraft och slå mot såväl jobben som välfärden, dessutom riskerar det att driva på inflationen”, säger Henrik Stävberg, förhandlingschef, IKEM, i en skriftlig kommentar till nyhetsbyrån. ”Känner inte igen mig” Facken menar att svensk industri har stärkt sin internationella konkurrenskraft och därför har råd med den historiskt sett höga löneökningen. Men Per Widolf håller inte med. Han menar att många företag varslar om uppsägningar, samtidigt som de kämpar med högre priser och höga räntor. – Så jag känner inte igen mig i bilden, säger han till TT. Det tvååriga avtalet som gäller nu löper ut den 31 mars och har gett 7,4 procent på två år, vilket motsvarar 3,7 procent per år i snitt. Utöver den föreslagna ökningen på 4,2 procent ska avsättningar till olika former av arbetstidsförkortningar göras.

Industrifacken kräver 4,2 procent i löneökningar i ett ettårigt avtal. Ett högt krav, historiskt sett. – Det grundar sig på noga övervägningar av de ekonomiska förutsättningarna, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson på en pressträff.

Industrifacken kräver 4,2 procent i löneökningar i ett ettårigt avtal. – Det grundar sig på noga övervägningar av de ekonomiska förutsättningarna, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson på en pressträff. ”Fullkomligt orealistiskt”, kommenterar en av arbetsgivarorganisationerna, Ikem.

Industrifacken kräver 4,2 procent i löneökningar i ett ettårigt avtal. Ett högt krav, historiskt sett. – Det grundar sig på noga övervägningar av de ekonomiska förutsättningarna, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson på en pressträff.

Olof Sjöström i Hörnefors och Jānis Kuzma i Malmö har levt ett liv som strejkande i ett helt år. IF Metalls ordförande Marie Nilsson kallar dem för ”hjältar”. Själva är de trötta på dödläget men fast övertygade om att den svenska modellen ska försvaras. Hur länge orkar de?

Teslas agerande i striden mot IF Metall är unikt på svensk arbetsmarknad. ”Den här typen av organiserat strejkbryteri har inte funnits i Sverige sedan 1930-talet”, säger strejkexperten Christer Thörnqvist.

Teslas agerande i striden mot IF Metall är unikt på svensk arbetsmarknad. – Den här typen av organiserat strejkbryteri har inte funnits i Sverige sedan 1930-talet, säger strejkexperten Christer Thörnqvist.

Över 800 får gå. Det står klart efter att förhandlingarna mellan IF Metall och Northvolt är avslutade. – Det känns hemskt. Det är så många tragedier för så många människor, säger IF metalls ombudsman Hans Andersson till SVT. Enligt Hans Andersson är det de som senast blivit anställda som går sluta. Texten uppdateras...

Fackförbundet IF Metall har de senaste veckorna fått omkring 400 nya medlemmar på Northvolt i Skellefteå. Även Akademikerföreningen ser ett kraftigt ökat fackligt intresse sedan batterikrisen briserade i varslet om massuppsägningar.

Fackförbundet IF Metall kräver i en stämningsansökan till Arbetsdomstolen Tesla på 75.000 kronor för att ha brutit mot medbestämmandelagen (MBL) i samband med förändringar vid elbilstillverkarens anläggning i Umeå.