Guayaquil

På bara några år har antalet mord i Ecuador ökat från fem till 45 per 100 000 invånare.

Den oerhörda våldsspiralen kulminerade under några intensiva januaridygn när landets mest fruktade gängledare, Fito, rymde från ett fängelse i Ecuadors största stad Guayaquil, gängmedlemmar stormade en tv-studio och i en våg av våld i praktiken gjorde om Guayaquil till ett brinnande inferno.

Ecuadors president Daniel Noboa svarade med att utlysa undantagstillstånd och förklara krig mot 22 gäng och därefter kalla in militären i ett försök att stoppa våldsvågen – ett tilltag som har stort stöd hos befolkningen. Över 11 000 gripna Sedan krigsförklaringen har över 11 000 personer gripits och över 64 ton droger – gängens ekonomiska motor, beslagtagits. Det har fått effekt: ett lugn, om än bedrägligt, har lagt sig över Ecuador.

– Det är mycket bra. Bara militären kan få ordning på kriminaliteten som förtrycker oss. Det hade kommit till en punkt där vi inte längre kunde arbeta och leva i ro längre, på grund av gängen och deras mördande, säger Julio Seminario, till TV4 Nyheterna.

Men experter har varnat för att undantagstillståndet, som innebär nattligt utegångsförbud och en ständig militär närvaro på gatorna, har fått tummen ner av människorättsorganisationer som varnat för övervåld och maktmissbruk.

Sedan januari har flera fall av tortyr och misshandel i samband med militära ingripanden rapportertats in.

– Det vi ser är en kraftig ökning av direkta brott mot de mänskliga rättigheterna, säger Fernando Bastias, vid kommittén för mänskliga rättigheter i Guayaquil.
Miste sin son På en av Guayaquils kyrkogårdar gråter Carlos Vega och Laura Ipanaqué. Det är första gången de besöker platsen där deras 19-årige son Javier begravts. Han sköts ihjäl av militären med fyra skott när han och hans kusin inte stannade bilen i samband med en kontroll. Javier dog, ostraffad, obeväpnad och utan kopplingar till gängkriminalitet.

– Militären får inte göra sådana misstag, säger Carlos Vega.

– De ska vara erfarna, vältränade och professionella. De hade kunnat gripa honom så hade han kunnat förklara varför han inte stannade. Vi kräver att hans död utreds. För som de dödade honom, så förtjänar ingen pojke att dö.

Laura Ipanaqué frågar sig hur många fler familjer som kommer att genomleva den sorg hon går igenom nu, i Daniel Noboas krig mot gängen – som ingen ännu ser något slut på.

– Hur många fler mammor kommer att behöva gå till sina söners gravar?

Läget som just nu råder i Ecuador ses som extremt allvarligt. Ett tiotal personer, varav flera poliser, har mördats, ett antal attentat har genomförts och landets regering har utlyst internt krigstillstånd. Hela 22 kriminella grupper klassas numera som terrororganisationer. Oroligheterna började i söndags efter att fängelsevakter upptäckte att en cell på La Regional i Guayaquil plötsligt stod tom. Över 3000 personer har enligt internationella medier genomsökt hela fängelset utan framgång. José Adolfo Macías, även kallad ”Fito”, förblir spårlöst försvunnen. Två fängelsevakter har gripits, misstänkta för att ha hjälp honom fly – men hur det har gått till vet polisen inte. Los Chuneros ”Fito” är sedan 2020 ledare för den ökända knarkkartellen Los Chuneros och avtjänade ett 34-årigt fängelsestraff, för bland annat narkotikahandel och mord. ”Fito” är Ecuadors just nu mest jagade brottsling och misstänks bland annat ha spelat en roll i förra årets mord av presidentkandidaten Villavicencio, som han hade skickat dödshot, rapporterar BBC. I augusti förflyttades han till La Roca, ett mindre fängelse i samma område, som anses säkrare på grund av det lägre antalet fångar. Det krävdes då flera tusentals soldater för att transportera honom. Kartelltoppens advokat överklagade dock beslutet och vann. ”Fito” flyttades tillbaka till La Regional efter bara en månad. Musikvideo – från fängelset ”Fito” har rymt från ecuadorianska fängelser förr – och tydligt visat att han kan göra lite vad han vill. I september släppte hans dotter, som är känd under artistnamnet Queen Michelle, en musikvideo där ”Fito” medverkar – inifrån La Regional. I ”Lejonballaden” hyllas kartelltoppen. ”Han är chefen”, lyder refrängen. Los Chuneros har starka band till den mer kända brottssyndikatet Sinaola i Mexiko, som tros stå bakom stor del av narkotikahandeln i USA.

Det var vid 21-tiden, svensk tid, som flera män i balaclavas stormade direktsändningen som ägde rum i en tv-studio i Guayaquil. Männen syntes vifta med gevär, handgranater och dynamit framför kameran samtidigt som de skrek att de hade ”bomber”. ”Skjut inte, snälla skjut inte”, skrek en kvinna medan skott avlossades. Ingen ska ha kommit till fysisk skada under stormningen. Samtliga gärningsmän har gripits och incidenten kommer efter en tids oroligheter i landet. ”Fito” på flykt Landets president, Daniel Noboa, utlyste i måndags nationellt undantagstillstånd efter att en ökänd gängkriminell ledare, José Adolfo Macías, även kallad ”Fito”, flytt från fängelse. ”Fito” avtjänade ett 34-årigt fängelsestraff, för bland annat narkotikahandel och mord, och flykten följdes av attentat från kriminella ligor mot flera platser i landet. På tisdagen dödades åtta personer dödades i en serie attacker i hamnstaden Guayaquil, uppgav en lokal polischef vid en pressträff. Två poliser ”mördades brutalt av beväpnade brottslingar” i närliggande staden Nobol, uppgav polis i ett separat uttalande. Landets regering har utlyst internt krigstillstånd och förklarar 22 kriminella grupper som terrororganisationer. – Vi kommer varken att ge efter eller förhandla. Det allmänna bästa, rättvisa och ordning kan inte be om lov eller stå med böjt huvud inför terrorister. Vi agerar beslutsamt och kraftfullt mot alla försök att skapa oreda och kaos i landet, säger Jaime Vela, arméchef Ecuador. Farlig utveckling Läget i Ecuador har försämrats mycket det senaste tiden. – Det är extremt allvarligt. Ecuador har på kort tid gått från att ha ansetts vara en fredlig oas i en orolig region, till att klassas till ett av Latinamerikas kanske farligaste länder. Utvecklingen de senaste dagarna har förvärrat läget ytterligare, säger TV4 Nyheternas utrikesreporter Filip Jacobson, på plats i Rio de Janeiro. Det finns nu en risk att konflikten i Ecuador sprider sig till andra delar av Sydamerika. – Den här konflikten är på ett sätt redan regional, eftersom den inbegriper kriminella organisationer från grannländerna Peru och Colombia, som är världens största kokainproducenter. Här i Brasilien säger man att man följer läget noga, säger Filip Jacobson.

Det var vid 21-tiden, svensk tid, som flera män i balaclavas stormade direktsändningen. Männen syntes vifta med gevär, handgranater och dynamit framför kameran samtidigt som de skrek att de hade ”bomber”. Dessutom tog de flera journalister och annan personal som gisslan. ”Skjut inte, snälla skjut inte”, skrek en kvinna medan skott avlossades. Nationella insatsstyrkan har ingripit och sändningen avbröts efter ungefär en halvtimme. Huruvida någon kom till skada och om gisslan släppts är ännu oklart. Knarkbaron på flykt Stormningen kommer dagen efter Ecuadors president utropade undantagstillstånd i samband med jakten på en av landets mest ökända knarkbaroner som är på flykt, skriver Sky News. Det var i söndags som José Adolfo Macías, även kallad Fito, anmäldes försvunnen från sin fängelsecell där han avtjänade ett 34-årigt fängelsestraff för bland annat narkotikahandel och mord. Två kriminalvårdare har åtalats misstänkta för att ha hjälpt Macías att fly. Sedan dess har minst sju poliser kidnappats och en serie explosioner inträffat i regionen. Tv-studion ligger i hamnstaden Guayaquil som är känt för sin drog- och våldsproblematik.

I den stora hamnstaden Guayaquil vid Ecuadors Stillahavskust har skjutningar, mord, kidnappningar och utpressningar blivit vardag efter att narkotikakarteller på senare år infiltrerat landets bananindustri, skriver AP i ett reportage. – Det här är allas ansvar: personen som transporterar, personen som köper, personen som konsumerar. De är alla ansvariga. De har förstört vårt land, säger försäljaren Dalia Chang från Guayaquil. Franklin Torres, som äger en bananplantage, säger att han är ”djupt bekymrad” över att bananföretag med kopplingar till kokainindustrin inte kan fråntas sin exportlicens med nuvarande lagstiftning. Att se landets bananindustri – ”den bästa i världen” – solkas ner av narkotikakarteller är olyckligt, anser Torres.

Sverige är den fjärde största destinationen för leveranser från hamnen i den ecuadorianska staden Guayaquil, och ofta är det den vägen som narkotika smugglas in i landet. Det baserat på beslag som Europol gjort i Ecuador, skriver Svenska Dagbladet. Enligt tidningen slog ecuadoriansk polis i december till och genomsökte en last i Guayaquil. I en banancontainer hittades 2,2 ton kokain och lasten skulle gå till containerhamnen i Helsingborg. I ett pressmeddelande i maj gick Tullverket ut med att man hittat totalt 460 kilo kokain i två containrar från Ecuador. Fynden gjordes i Helsingborg och enligt SvD kom den ena – innehållandes 240 kilo kokain – från just Guayaquil.

Det gängkriminella våldet har exploderat i Ecuador, skriver The New York Times. Landet, som tidigare mest fungerat som genomfartsnav för narkotikaleveranser från grannländerna Colombia och Peru, har nu egna nätverk som styr både produktion och distribution av kokain. De fruktade gängen har numera kopplingar till mäktiga drogkarteller i både Mexiko och Albanien och i Europa görs enorma beslag som kopplas till Ecuador. Nyligen mördades en oppositionspolitiker efter att ha larmat om korruption. Svaret på hur det blev så här finns att hitta i landets underfinansierade och överfulla fängelser, enligt tidningen. A presidential candidate’s assassination has focused global attention on the country’s extraordinary bloodshed fueled by powerful international and domestic crime groups. By Genevieve Glatsky and José María León Cabrera 17 August, 2023 BOGOTÁ, Colombia — When Europe’s busiest port recently announced the discovery of nearly 9 tons of cocaine hidden in a shipment of bananas — its biggest-ever seizure of illegal narcotics — it included a detail that was no longer surprising. The shipment had come not from Colombia or Peru, Latin America’s largest cocaine producers, but from Ecuador, the small nation sandwiched between them. Ecuador has struggled for years with drug trafficking because of its geographic location, fairly porous borders and major Pacific Ocean ports. But in recent years, the situation has gotten much worse. An overcrowded, corrupt and poorly financed penal system has become a breeding ground for prison gangs that have formed alliances with powerful drug cartels from abroad. These ingredients that have helped make Ecuador an increasingly major player in the global drug trade have also unleashed an extraordinary wave of violence, transforming life for millions of everyday Ecuadorians. Now it has drawn an international spotlight with the assassination last week of a presidential candidate just as the country prepares to vote Sunday. The candidate, Fernando Villavicencio, had repeatedly warned of links between drug gangs and government officials and politicians, and days before his assassination had spoken publicly about threats from a local criminal group. His killing has left the country of 18 million reeling, helping make security a top concern among voters and leaving many Ecuadorians wondering how their country, once a relatively peaceful oasis in a turbulent region, became a battleground and a place where a politician could be killed in broad daylight. Ana Vera, 44, a housekeeper in Quito, the capital, said the escalating violence had turned her into a bit of a recluse. “You go from home to your work and nothing more,” she said. The roots of Ecuador’s travails lie largely in a shifting drug market and a government ill-equipped to handle it. Ecuador’s homicide rate actually dropped under a former president, Rafael Correa, who governed from 2007 to 2017, through increased policing and a commodities boom that helped lift millions out of poverty. But Correa, in 2009, also decided not to extend the lease for a U.S. military base in the port city of Manta used to fly planes to interdict drugs, and he cut ties with the U.S. State Department’s international narcotics agency. The expulsion of U.S. forces hampered Ecuador’s ability to control its northern border with Colombia and eased the distribution of drugs in the country, according to a former Ecuadorian counterterrorism and anti-narcotics officer who asked not to be identified because he was returning to government service. Correa’s successor, Lenín Moreno, prioritized paying off the country’s foreign debt and imposed austerity measures and budget cuts that further weakened the nation’s security apparatus. He eliminated government agencies, including the justice ministry, and slashed spending on policing and prisons, sectors seen as “expendable” in a country that had long been peaceful, according to Glaeldys González, who researches Ecuador for the International Crisis Group. In neighboring Colombia, the government signed a landmark peace agreement in 2016 with the country’s largest rebel group, the Revolutionary Armed Forces of Colombia, or FARC, which controlled much of the drug trade. When the group disarmed, it cracked open the narcotrafficking business and led to new groups and routes, González said. Some factions in FARC that refused to sign the accord moved their business to Ecuador, where they could continue operating away from the watchful eye of the Colombian government. Ecuador had long been a transit hub for drugs coming from Colombia and Peru, but after 2016, local groups became involved in manufacturing and distribution, joining forces with Mexican and even Albanian cartels. Within three years, Ecuador had became the top exporter of cocaine to Europe, according to a European drug monitoring agency, where the use of the drug has been rising. Just last week, Netherlands announced the record seizure in Rotterdam, Europe’s largest port, of cocaine from Ecuador worth $660 million. Domestic and foreign groups took advantage of a country whose ability to take on narcotrafficking had been undermined by the cuts to the police and military, a weak justice system and a penal system largely run by gangs. An economy that uses dollars as the local currency and weak financial controls also made it easier to launder drug money. “There was no institutional framework like there was in countries that have had to face this problem,” González said, “because it had never been a problem in Ecuador.” Complicating matters, many police, military and prison officials themselves have been tied to the drug trade. Numerous high-level officials, including police commanders, have had their visas revoked by the United States because of ties to drug trafficking. Today, at least three major international crime groups operate in Ecuador: Mexico’s two most powerful cartels, Sinaloa and Jalisco Nueva Generación; as well as a European group that the police call the Albanian mafia. “We are no longer facing common delinquents but the largest drug cartels in the entire world,” President Guillermo Lasso of Ecuador said last year. As influential as such groups have been in Ecuador’s descent into drug-fueled killings and kidnappings, its prisons have also played a central role, serving as gang headquarters and recruitment centers. Ecuador’s prison population surged to 40,000 inmates in 2021 from 11,000 in 2009, driven by a policy adopted under Correa that keeps the accused in jail until their trial, as well as harsher punishment for low-level drug dealers. “You fill these prisons with people that need to survive there,” said Max Paredes, who focuses on drugs for an Ecuadorian research group. “Many were rejected by their families because of their drug use, and the only way of surviving was becoming part of the gangs.” A special intelligence unit created in 2015 to gather information about drug trafficking in prisons gave privileges to certain inmates in exchange for information. The practice led to more cocaine seizures outside the prisons, but also increased the power of gangs, said Jorge Núñez, an anthropologist who has studied the Ecuadorian prison system for 20 years. Ecuador’s drug business grew more volatile in 2020, when the leader of the most powerful domestic cartel, Los Choneros, was slain, fragmenting the organization and setting off an intense fight for control of the market, González said. Los Choneros was the group that Villavicencio said had threatened him. At the same time, Ecuador’s government has largely failed to take even rudimentary steps to address the security crisis, said Carla Álvarez, who researches security at the Institute for Advanced National Studies in Quito. Many police officers do not carry guns or wear bulletproof vests, and many prisons lack metal detectors. Some radar installations along the coastline used to detect ships and planes carrying drugs are damaged, and the ports do not have surveillance equipment that can be used to detect hidden cocaine shipments, Álvarez said. Lasso has been criticized for a plodding and inefficient response to the security crisis, and expectations are high for the country’s next leader to find ways to stem the avalanche of violence. But the country’s interior minister, in a WhatsApp voice message to the Times, said the wave of violence was a response to increased government pressure on crime groups, including more drug seizures and moving many gang leaders to maximum-security prisons. “So, of course, this generates these levels of violence,” said the minister, Juan Zapata. “This shows the strength of the state’s response.” The candidates running Sunday have all emphasized their security credentials, especially after Villavicencio’s assassination. But there is also widespread pessimism about the government’s ability to regain control from violent groups that hold sway in many parts of the country. Six men arrested in connection with Villavicencio’s killing are Colombian nationals, adding to a sense that outside forces are contributing to Ecuador’s slide into seemingly unstoppable violence. Days after Villavicencio was shot dead, a local leader of a national political party in the coastal province of Esmeraldas was assassinated, the third politician killed in the past month. “People no longer want to go out for a walk, or eat in a restaurant, because they kill us,” said Marcos Zúñiga, a 53-year-old cabdriver in Guayaquil, the country’s largest city. “We have never experienced anything like this.” The assassination of Villavicencio, who made fighting organized crime a pillar of his bid to lead the country, “was like sending a message,” González said. “That if you talk about these issues or touch on these issues so openly at a public level,’’ she added, “this is what can happen.” © 2023 The New York Times Company. Read the original article at The New York Times.

32-åriga Belen Diaz är en av många invånare i staden Guayaquil som oroar sig för våldsutvecklingen i Ecuador. För AP berättar hon att hon blivit rånad sju gånger inom loppet av tre år. Numera bär hon alltid två mobiltelefoner, beredd att ge bort den minst värdefulla om hon skulle utsättas igen. På den har hon laddat ner appar för att få det att se ut som att det är hennes primära. Hon berättar vidare att hon inte längre går ut om kvällarna, och att hon slutat använda dejtingappar eftersom den hon chattar med skulle kunna vara en kidnappare. – Livet är inte som det brukade vara.

Ecuador har flyttat en av landets mest ökända gängledare Adolfo “Fito” Macías till ett högsäkerhetsfängelse, rapporterar AP. Detta efter att han uppges vara kopplad till mordet på presidentkandidaten Fernando Villavicencio. Omkring 4 000 poliser deltog i militärinsatsen för att flytta gängledaren från det farliga fängelset Zon 8 i Guayaquil. Fito leder den kriminella gruppen Choneros och har dömts till 34 års fängelse för organiserad brottslighet, mord och narkotikahandel. Ecuadors president Guillermo Lasso har pekat ut drogkarteller som ansvariga för politikermordet. Sex colombianska medborgare har gripits, misstänkta för mordet.

Minst 31 fångar har dödats och över 14 skadats efter ett upplopp som startade i lördags på ett högsäkerhetsfängelse i Guayaquil i Ecuador. Det rapporterar landets åklagarmyndighet, skriver tidningen El Universo. Över 2 500 militärer uppges ha stormat fängelseområdet i ett försök att återta kontrollen. Efter oroligheterna har Ecuadors president Guillermo Lasso utlyst ett 60 dagar långt undantagstillstånd. I tre provinser förbjuds invånarna dessutom att gå ut mellan klockan 22 och 05.