Kallar in militären – efter år av gängterror: "Kriminaliteten förtrycker oss"
På bara några år har antalet mord i Ecuador ökat från fem till 45 per 100 000 invånare.
Den oerhörda våldsspiralen kulminerade under några intensiva januaridygn när landets mest fruktade gängledare, Fito, rymde från ett fängelse i Ecuadors största stad Guayaquil, gängmedlemmar stormade en tv-studio och i en våg av våld i praktiken gjorde om Guayaquil till ett brinnande inferno.
Ecuadors president Daniel Noboa svarade med att utlysa undantagstillstånd och förklara krig mot 22 gäng och därefter kalla in militären i ett försök att stoppa våldsvågen – ett tilltag som har stort stöd hos befolkningen. Över 11 000 gripna Sedan krigsförklaringen har över 11 000 personer gripits och över 64 ton droger – gängens ekonomiska motor, beslagtagits. Det har fått effekt: ett lugn, om än bedrägligt, har lagt sig över Ecuador.
– Det är mycket bra. Bara militären kan få ordning på kriminaliteten som förtrycker oss. Det hade kommit till en punkt där vi inte längre kunde arbeta och leva i ro längre, på grund av gängen och deras mördande, säger Julio Seminario, till TV4 Nyheterna.
Men experter har varnat för att undantagstillståndet, som innebär nattligt utegångsförbud och en ständig militär närvaro på gatorna, har fått tummen ner av människorättsorganisationer som varnat för övervåld och maktmissbruk.
Sedan januari har flera fall av tortyr och misshandel i samband med militära ingripanden rapportertats in.
– Det vi ser är en kraftig ökning av direkta brott mot de mänskliga rättigheterna, säger Fernando Bastias, vid kommittén för mänskliga rättigheter i Guayaquil.
Miste sin son På en av Guayaquils kyrkogårdar gråter Carlos Vega och Laura Ipanaqué. Det är första gången de besöker platsen där deras 19-årige son Javier begravts. Han sköts ihjäl av militären med fyra skott när han och hans kusin inte stannade bilen i samband med en kontroll. Javier dog, ostraffad, obeväpnad och utan kopplingar till gängkriminalitet.
– Militären får inte göra sådana misstag, säger Carlos Vega.
– De ska vara erfarna, vältränade och professionella. De hade kunnat gripa honom så hade han kunnat förklara varför han inte stannade. Vi kräver att hans död utreds. För som de dödade honom, så förtjänar ingen pojke att dö.
Laura Ipanaqué frågar sig hur många fler familjer som kommer att genomleva den sorg hon går igenom nu, i Daniel Noboas krig mot gängen – som ingen ännu ser något slut på.
– Hur många fler mammor kommer att behöva gå till sina söners gravar?
På bara några år har antalet mord i Ecuador ökat från fem till 45 per 100 000 invånare.
Den oerhörda våldsspiralen kulminerade under några intensiva januaridygn när landets mest fruktade gängledare, Fito, rymde från ett fängelse i Ecuadors största stad Guayaquil, gängmedlemmar stormade en tv-studio och i en våg av våld i praktiken gjorde om Guayaquil till ett brinnande inferno.
Ecuadors president Daniel Noboa svarade med att utlysa undantagstillstånd och förklara krig mot 22 gäng och därefter kalla in militären i ett försök att stoppa våldsvågen – ett tilltag som har stort stöd hos befolkningen. Över 11 000 gripna Sedan krigsförklaringen har över 11 000 personer gripits och över 64 ton droger – gängens ekonomiska motor, beslagtagits. Det har fått effekt: ett lugn, om än bedrägligt, har lagt sig över Ecuador.
– Det är mycket bra. Bara militären kan få ordning på kriminaliteten som förtrycker oss. Det hade kommit till en punkt där vi inte längre kunde arbeta och leva i ro längre, på grund av gängen och deras mördande, säger Julio Seminario, till TV4 Nyheterna.
Men experter har varnat för att undantagstillståndet, som innebär nattligt utegångsförbud och en ständig militär närvaro på gatorna, har fått tummen ner av människorättsorganisationer som varnat för övervåld och maktmissbruk.
Sedan januari har flera fall av tortyr och misshandel i samband med militära ingripanden rapportertats in.
– Det vi ser är en kraftig ökning av direkta brott mot de mänskliga rättigheterna, säger Fernando Bastias, vid kommittén för mänskliga rättigheter i Guayaquil.
Miste sin son På en av Guayaquils kyrkogårdar gråter Carlos Vega och Laura Ipanaqué. Det är första gången de besöker platsen där deras 19-årige son Javier begravts. Han sköts ihjäl av militären med fyra skott när han och hans kusin inte stannade bilen i samband med en kontroll. Javier dog, ostraffad, obeväpnad och utan kopplingar till gängkriminalitet.
– Militären får inte göra sådana misstag, säger Carlos Vega.
– De ska vara erfarna, vältränade och professionella. De hade kunnat gripa honom så hade han kunnat förklara varför han inte stannade. Vi kräver att hans död utreds. För som de dödade honom, så förtjänar ingen pojke att dö.
Laura Ipanaqué frågar sig hur många fler familjer som kommer att genomleva den sorg hon går igenom nu, i Daniel Noboas krig mot gängen – som ingen ännu ser något slut på.
– Hur många fler mammor kommer att behöva gå till sina söners gravar?