Jesper Tengroth

Sedan de stora protesterna i Iran började för några år sedan deltar Mehrnaz Mousavi ofta i demonstrationer här i Sverige, ibland inbjuden som talare. Hon protesterar bland annat mot att regimkritiker avrättas i Iran, ett öde hon är rädd ska drabba henne själv om hon tvingas återvända. – Att människorna i Iran lider är redan det en mardröm för mig men också att få ett utvisningsbeslut och ha det här hotet över mig, det är en stor press, säger Mehrnaz Mousavi. Migrationsverket: På för låg nivå Migrationsverket menar att Mehrnaz politiska aktivitet är på för låg nivå, följarna för få. Att aktiviteten började i Sverige bidrog också till utvisningsbeslutet. Och bevisbördan ligger på den asylsökande. – I det här fallet har den personen som sökt asyl inte kunnat göra sannolikt att de här publiceringarna och det politiska arbete hon bedriver når upp till nivån för att hon ska omfattas av skydd, säger Jesper Tengroth, presschef på Migrationsverket. Mehrnaz Mousavis regimkritiska inlägg kan få över 3 000 gillamarkeringar, hennes videos upp till 43 000 visningar. Men Migrationsverket skriver i sitt beslut att regimen i Iran troligen inte sett dem. – Alla vet att Irans regim satsar mycket pengar och mycket resurser på att följa och kontrollera alla aktiviteter som känns som ett hot mot regimen, säger Mehrnaz. ”Väldigt bra koll på regimkritiker” Den bedömningen delas av Jörgen Holmlund som är lärare i underrättelseanalys på Försvarshögskolan. – Jag tror den iranska säkerhetstjänsten har väldigt bra koll på regimkritiker i Sverige. De har också resurserna. Både personellt här i Sverige och tekniskt, säger Jörgen Holmlund. Så om du är bor i Sverige och är regimkritisk på dina sociala medier, du deltar i demonstration och talar på demonstrationer – hur sannolikt är det då att den iranska säkerhetstjänsten har ögonen på dig? – Det är oerhört stor sannolikhet att de har det, de skulle inte göra sitt jobb om de inte hade det, säger Jörgen Holmlund. Efter nej från både Migrationsverket och Migrationsdomstolen hoppas Mehrnaz Mousavi nu på att Migrationsöverdomstolen ska ta upp hennes fall och ge henne rätt att stanna i Sverige. – Min högsta dröm är att jag får leva mitt liv här med min man och att kunna fortsätta i trygghet med mina politiska aktiviteter och vara det iranska folkets röst.

Under 2023 genomförde Salwan Momika flera uppmärksammade koranbränningar på flera ställen i Sverige. Momikas aktioner utlöste en diplomatisk kris i Sverige, och koranbränningarna bidrog bland annat till den förhöjda terrorhotsnivån som rått sedan sommaren 2023. I februari slog migrationsdomstolen fast att Momika ska utvisas. ”Enda riktiga flyktingen” Utvisningen kunde dock inte verkställas på grund av hotbilden i hans hemland Irak, och i maj fick han ett nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige, enligt Migrationsverkets presschef Jesper Tengroth. – Han löper risk för att utsättas för tortyr och omänsklig behandling om han återvänder till sitt hemland, säger Tengroth till Aftonbladet. Momika själv delar bilden av att han är i behov av skydd. ”Kanske är jag den enda riktiga flyktingen i Sverige eller Europa som behöver stöd”, skriver han i ett mejl till Aftonbladet.

– Det är jättesvårt. Ändå har vi gjort allt. Vi har jobbat. Vi gjort allt lagligt, ändå har vi hamnat i den här situationen och de har inte ens tänkt på barnen, säger Lorin Ghanem. Barnens alla födelsedagar har firats i Sverige, för sjuåriga dottern Mila och nioårige sonen Karim är födda och uppväxta här. Men nu ska pappa Mohammad och barnen utvisas, till Libanon, ett land som svenskar avråds att åka till. Medan mamma Lorin får stanna kvar. – Det känns jättedåligt. Speciellt med mina barn, de har många frågor. ”Varför ska vi utvisas?” Vi vill bara stanna här och ta hand om barnen och ha ett liv som alla andra, säger Mohammed Rabah. ”Bedömningarna har blivit restriktiva” För tio år sen kom Lorin till Sverige och ett år senare anslöt Mohammed. De har ansökt om asyl men fått avslag. Men för tre år sen fick Lorin tillfälligt arbetstillstånd. Mohammed har också arbetat vilket man kan göra som asylsökande. Men när han skulle söka tillfälligt arbetstillstånd, precis som Lorin tidigare gjort, fick han avslag. – När pappan ansökte nu i år så har bedömningarna utvecklats sen mamman ansökte om uppehållstillstånd 2021 och de har blivit något mer restriktiva vad gäller att bevilja de här som kallas spårbyte, om tidigare har haft ett utvisningsbeslut som man inte följt, säger Jesper Tengroth, presschef Migrationsverket. – De behöver då återvända för att sen kunna söka uppehållstillstånd på grund av anknytning hemifrån, fortsätter Jesper Tengroth. Varför kan de inte ansöka om det här? – Lagstiftningen är inte utformad på det sättet. Det har lagstiftaren i förlängningen svenska folket bestämt att det är så här det ska vara, säger Jesper Tengroth. Uppfyller krav på inkomst Paret har fast anställning på ett städbolag och uppfyller kravet på inkomst. – Varför kan man skicka ut människor som är hederliga och som sköter sig och som aldrig ens har fått en parkeringsbot. Man undrar om det lönar sig att göra rätt för sig, säger Christina Nilsson, arbetsgivare Meritum AB. – Vi hade så många drömmar. Men nu är allt över. Att splittra familjen, det är inte alls ok, säger Lorin Ghanem. Nu har en namninsamling och protestgrupper startats. Tanken på att familjen kan kommat att splittras, går inte att ta in för Mohammed. – De har tagit mitt hjärta. De tar.., Mohammed Rabah hittar inte orden. Ditt hjärta går sönder? – Det är redan sönder, säger Mohammed Rabah med tårar i ögonen.

Migrationsöverdomstolen har beslutat att inte ge Salwan Momika prövningstillstånd, skriver Kammarrätten i ett pressmeddelande. Det var i oktober som han fick beskedet om att hans tillfälliga uppehållstillstånd skulle återkallas, eftersom han bedömdes ha lämnat oriktiga uppgifter vid ansökan. Momika överklagade beslutet, men nu avslås alltså hans sista möjlighet till omprövning. – Migrationsöverdomstolens beslut att inte meddela prövningstillstånd innebär att Migrationsverkets beslut att utvisa Salwan Momika får laga kraft, säger Peder Liljeqvist, kammarrättslagman, i pressmeddelandet. ”Jag är på väg till Norge” Tidigare i dag uppgav Expressen att Momika är på väg att lämna Sverige – för grannlandet. – Jag är på väg till Norge. Sverige tar bara emot terrorister som beviljas asyl och ges skydd medan filosofer och tänkare blir utvisade, säger han. Den 37-årige irakiern har under de senaste åren legat bakom en stor mängd koranbränningar runtom i Sverige. Flera av dem har lett till upplopp och oroligheter. Filmer från aktionerna har också spritts över världen och väckt ilska och kritik i flera muslimska länder, vilket i sin tur har lett till att Sverige tvingats höja terrorhotsnivån. Migrationsverket: Kan inte utvisa människor som riskerar att torteras Migrationsverket presschef Jesper Tengroth förklarar att man tidigare fattat om att tidigare återkallat uppehållstillståndet men samtidigt gett ett tillfälligt uppehållstillstånd då han riskerar tortyr och förföljelse om han utvisas. – När hans tillfälliga uppehållstillstånd går ut, då prövar vi om det går att verkställa utvisningen. Om det fortfarande då föreligger ett hinder för utvisning så får vi bevilja ett nytt tillfälligt uppehållstillstånd. Sverige har skrivit under konventioner om att inte utvisa personer som riskerar tortyr eller annan förnedrande behandling, säger Jesper Tengroth. Hur länge kan han stanna i Sverige? – Tills det går att verkställa utvisningen och han inte längre riskerar tortyr eller omänsklig behandling, säger Jesper Tengroth. Det kan ta hur lång tid som helst? – Det går inte att säga. Det krävs troligen att hotbilden mot honom förändras för att han skall kunna utvisas, säger Tengroth.

Räddningstjänst och polis larmades vid 15.30-tiden till en adress i centrala Sundbyberg. – Vi är där och arbetar med en kontroll efter att myndigheten som är berörd tagit emot en försändelse som upplevts som avvikande och har därför velat ha hjälp, säger Daniel Wikdahl, presstalesperson vid Stockholmspolisen till TV4 Nyheterna. Försändelsen undersöks och delar av gatan är avspärrad för att polisen ska kunna jobba ostört. Vid 17 har räddningstjänsten avbrutit insatsen och konstaterat att innehållet var ofarligt. Migrationsverket bekräftar: Upptäckte ett pulver Migrationsverket bekräftar att ett misstänkt pulver upptäcktes under fredagen. – Vi öppnade en handling och upptäckte pulvret, exakt hur och när handlingen kommit in till migrationsverket och får vi se, säger Migrationsverkets presschef Jesper Tengroth. När det misstänkta pulvret upptäcktes vidtog man åtgärder. – Vi utrymde lokalen, sen larmades räddningstjänsten, nu får de göra sin grej. Hur många personer som tvingades utrymma Migrationsverkets lokaler vet inte Jesper Tengroth i nuläget. Polisen: ”Ingen är skadad” Än så länge har ingen förundersökning inletts om något misstänkt brott. Men polisen kan inte utesluta att en anmälan kommer att upprättas när de vet mer.

– Ingen är skadad eller har några sjukdomssymtom, säger han. Enligt uppgifter till Aftonbladet handlar det om ett ”pulverbrev”. Men polisen är förtegen om vad exakt de undersöker. På adressen som polis och räddningstjänst ryckt ut till ligger Migrationsverket. Texten uppdateras.

Nioåriga Lisa har bott större delen av sitt liv i Sverige, hos familjen Backström – som också har fått vårdnaden om henne. Den biologiska mammans psykiska mående har gjort att hon inte klarar av att ta hand om Lisa, och någon biologisk pappa finns inte med i bilden. Trots detta ska nioåringen utvisas ensam till ett barnhem i Albanien. I ett försök att stoppa utvisningen ansökte familjen om att adoptera Lisa – vilket hovrätten avslog i början av mars. Beslutet har överklagats till Högsta domstolen. Inväntar inte Högsta domstolen Men på måndagen kom beskedet att gränspolisen i Göteborg fått i uppdrag att genomföra avvisningen så fort som möjligt. Migrationsverket tänker inte invänta att Högsta domstolen tar upp prövningstillståndet av adoptionsbeslutet. – Jag tror att de allra flesta, precis som jag, är helt bestörta över hur den här flickan behandlas. Det här visar ännu en gång på rättsosäkerheten för just placerade barn. Det är ju gång på gång att barnkonventionen inte efterföljs, säger Melinda Jacobs. Ända sedan den hos henne familjehemsplacerade ”Lilla hjärtat”, hittades död efter hemflytt till de biologiska förändrarna, har hon kämpat hårt för barns rättigheter. En hjärtefråga är just vårdnadsöverflytt och hon är upprörd över att Lisa ska utvisas trots att en sådan är gjord. Vill ha en svensk barndomstol Melinda Jacobs anser att barn i dag hamnar i kläm mellan olika lagar. – Från ena lagstiftningen vårdnadsöverflyttar vi barn för att skydda och trygga dem, och sedan med nästa lagstiftning så spelar det ingen roll. Då gäller inte vårdnadsöverflytten, då är den inget skydd längre. Hon kräver nu att en förändring kommer till för att stärka skyddet för barn. – Jag anser att vi behöver ha en barndomstol i Sverige, som har en samlad syn på vad som är just barnets bästa, säger Melinda Jacobs. Unicef: ”Stora konsekvenser för flickan” Samtidigt riktar Unicef kritik mot hovrättens dom, där familjen Backström nekas att få adoptera Lisa – trots att den biologiska mamman säger ja och att Lisa inget hellre vill. – Vi har sett i flera fall exempel på där domstolarna inte har tillräckligt med kunskap om barns rättigheter utifrån barnkonventionen, som är svensk lag, säger barnrättsjuristen Li Melander. Hon har tittat på hovrättens dom om nioåriga Lisas adoption och anser att domstolens resonemang är märklig. Hon tycker inte heller att barnkonventionen efterföljs – trots att den blev lag i Sverige 2020. – Att man som barn berättar vad man vill i ett sådant här livsavgörande beslut, som när det gäller adoption, och inte blir lyssnad på, det tror jag kommer få stora konsekvenser för flickan, säger Li Melander. Viktigt att återintegreringen påbörjas Men Migrationsverket står fast vid sitt beslut. Varför kan ni inte invänta HD:s beslut om prövningstillstånd? – Det är viktigt att man kommer igång med en återintegrering i hemlandet, så varje dag som man väntar i Sverige är en förlorad dag i återintegrering i hemlandet Albanien, säger Jesper Tengroth, presschef på Migrationsverket. Ett resonemang som inte håller, anser Melinda Jacobs. – Jag tycker att vi har missat det absolut viktigaste, och det är barnets perspektiv. Samhället ska skydda barn, och ändå hamnar de gång på gång mellan stolarna. Men jag blir bestört av att det får gå till så här, säger hon. Inga planer på ändrad lagstiftning Hos regeringen finns det ingen plan just nu att se över lagstiftningen, uppger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) till TV4 Nyheterna. Samtidigt som hon avböjer att kommentera det enskilda fallet. – Det jag kan konstatera är att det finns en portalparagraf sedan länge i utlänningslagstiftningen som stadgar att barns bästa ska beaktas. Det innebär inte alltid att att man får stanna och det är en bedömning som ska göras i det enskilda fallet. Många tycker kanske att det här uppfattas som ett ganska omänskligt beslut, som Sverige fattar nu?

– Jag kan inte kommentera det enskilda ärendet, i synnerhet inte om det är föremål för en pågående rättprocess. Men det är klart att regeringen följer utvecklingen noga på migrationsområdet, säger Maria Malmer Stenergard.

Nioåriga Lisa är född i Sverige, och har under de senaste åren bott hos ett familjehem i Lidköping. Lisas biologiska mamma som befinner sig i Albanien lider av psykisk ohälsa som gör att hon inte kan ta hand om henne. Lisas biologiska pappa finns inte med i bilden. Trots att Hans och Paulina Backström i familjehemmet blev vårdnadshavare för Lisa, beslutade Migrationsverket att utvisa henne. Något som väckt stark kritik. Efter Migrationsverkets beslut ansökte Hans och Paulina Backström om att adoptera Lisa, i ett försök att stoppa utvisningen. Fick inte adoptera Lisa Men tingsrätten sa nej, likaså hovrätten. Familjen har nu överklagat beslutet till Högsta domstolen. Migrationsverket beslutade i januari att avbryta utvisningsprocessen, med hänvisning till att hovrätten beviljat prövningstillstånd i frågan om adoption. Men trots att familjen väntar på beslut om huruvida fallet kan prövas i Högsta domstolen, har Migrationsverket valt att gå vidare med utvisningen. Migrationsverkets presschef Jesper Tengroth säger till P4 Skaraborg att det inte finns några skäl att fortsätta frysa processen. – Nu vet vi ju inte hur lång tid det tar innan Högsta domstolen meddelar besked, och sen hur lång tid det skulle ta i en process, om det blir en process, säger Jesper Tengroth. ”Ledsna och bedrövade” Lisas vårdnadshavare Paulina Backström säger till TV4 Nyheterna i kväll att familjen är ledsen och bedrövad över Migrationsverkets beslut. – Vi förstår inte varför de inte kan vänta in ett prövningstillstånd i Högsta Domstolen. Då har Lisa lite mer tid i skolan här eftersom hon ändå inte kommer att kunna tillgodogöra sig någon utbildning i Albanien då hon inte förstår eller talar språket, säger hon.

Nioåriga Lisa är född i Sverige och har bott i samma familjehem i fem år. Men nu ska hon utvisas till ett barnhem i Albanien trots att familjehemmet har vårdnaden om henne. Lisa var bara ett år när hon kom till familjen Backström utanför Lidköping första gången, och där hon bott de senaste fyra åren. – Hon har ju ingen där. Vi är hennes familj, hennes trygghet. Det skulle vara ett jättetrauma. Och hon kan inte albanska. Hon varken förstår eller pratar albanska, säger Paulina Backström, som fick vårdnaden om Lisa förra året. Migrationsverket säger att det inte finns skäl för Lisa att stanna i Sverige. De säger att hon är albansk medborgare och att ”lagstiftningen inte är utformad så att alla ska ha det lika bra som barnen har i Sverige” Inte träffat Lisa Trots yttranden från socialtjänsten som hävdar att det bästa för Lisa vore om hon stannade i Sverige – har Migrationsverket beslutat att Lisa ska utvisas. Asylrättscentrum är kritiska. – Den här bedömningen görs i ett skede där Migrationsverket inte ens träffar Lisa. Man borde vara tydlig med vad Migrationsverket lagt i bedömningen om vad som är bäst för barnets bästa och varför, säger Louise Dane, jurist på Asylrättscentrum. När en bedömning görs om vad som är bäst för barnet, behöver man titta på alla rättigheter i barnkonventionen, menar Louise Dane. – I det här fallet har jag svårt att läsa ut vad man har beaktat i bedömningen och varför man har landat i att det bästa är att hon är i Albanien. Barnets bästa Migrationsverket menar att de gått efter vad som är bäst för barnets bästa. – Det gör vi alltid, säger Jesper Tengroth, presschef Migrationsverket. – Här har vi konstaterat att flickan saknar rätt till uppehållstillstånd i Sverige. Är det inte rimligt att gå efter Socialtjänstens yttrande? – Det är en parameter av många. Vår uppgift är att väga samman utlåtandena och jämföra med vad det står i utlänningslagen för att komma fram till om en person har rätt att få uppehållstillstånd i Sverige.

Åttaåriga Lisa var bara ett år när hon kom till familjen Backström utanför Lidköping första gången. Hon har bott där de senaste fyra åren och Hans och Paulina har blivit hennes vårdnadshavare. Hennes biologiska mammas psykiska mående gör att hon inte klarar av att ta hand om henne. Någon biologisk pappa finns inte med i bilden. Nu ska Lisa utvisas helt själv till ett barnhem i Albanien. Kan bara svenska – Det skulle vara en katastrof, säger Paulina Backström, som fick vårdnaden om Lisa förra året. – Hon har ju ingen där. Vi är hennes familj, hennes trygghet. Det skulle vara ett jättetrauma. Och hon kan inte albanska. Hon varken förstår eller pratar albanska. Lisas biologiska mamma som är från Albanien, har också fått avslag och söker nu asyl i ett annat europeiskt land i stället. Till TV4 Nyheterna säger hon att hon vill att dottern stannar hos familjen Backström där hon är trygg och får kärlek. Är albansk medborgare Men Migrationsverket anser att Lisa, som egentligen heter Adelisa, ska utvisas till ett land där hon bara bott i ett par år som liten. Hon utvisades tillsammans med sin mamma första gången när hon var ungefär 2,5 år gammal. Men efter ett par år kom de tillbaka hit. – Det finns inga tillräckliga skäl, såsom lagstiftningen är utformad, för att hon ska få uppehållstillstånd i Sverige, säger Jesper Tengroth, presschef på Migrationsverket. – Hon är albansk medborgare. Lagstiftningen är inte utformad så att alla ska ha det lika bra som barnen har i Sverige. Är man från ett land där det finns en säker miljö så ska man vara där. Får inte adoptera Makarna har också fått nej på ansökan om att få adoptera Lisa. Tingsrätten i Skaraborg menar bland annat att umgänget med biologiska mamman skulle försvåras av en adoption. I beslutet står också att "möjliggöra uppehållstillstånd inte är skäl för adoption". Nu inväntar familjen domen från hovrätten, dit de överklagat. Utvisningen har fått vänta under tiden som ett beslut angående adoption utretts. Beslutet från hovrätten väntas vilken dag som helst. Vid ett nej även där, så dröjer det inte länge innan Hans och Paulina måste köra Lisa till gränspolisen i Göteborg som ska ta henne till ett plan som går till Albanien.

Han kom till Sverige som 15-åring. Då som anhöriginvandrare då hans pappa redan flyttat hit. Han lärde sig svenska, gick gymnasiet, har haft en rad olika jobb och tillfälliga uppehållstillstånd sedan dess.

Bland annat har han arbetat som lastbilschaufför, väktare och inom försvarsmakten. Snart färdig brandman Snart är han färdigutbildad brandman och till sommaren har han fått jobb på räddningstjänsten i Göteborg. Om han är kvar då.

Efter flera års turer och överklaganden nekar Migrationsverket och migrationsdomstolen nu honom permanent uppehållstillstånd.

– Jag har försökt göra allt för att bli så svensk som möjligt. Jag kunde prata ren svenska redan efter ett år på ett år och och kunde börja gymnasiet med vanliga svenska elever efter två år. Det borde klassas som en lyckad integration, säger Amir. Rädd att bli förföljd Amir är rädd för vad som skulle kunna hända honom i Iran, eftersom han är bisexuell och inte längre troende muslim. Men Migrationsverket och migrationsdomstolen har ifrågasatt både hans sexuella läggning och ateism. De ifrågasätter varför han inte berättat om det tidigare. Och de anser inte att han berättat tillräckligt om sina upplevelser för att göra sannolikt att det stämmer. De misstänker att det kan vara svepskäl för att att han ska få stanna. Och att han reste till Frankrike för att arbeta för främlingslegionen för några år sedan, gör att de anser att han inte har tillräcklig stark anknytning till Sverige.

– Vi har vägt in att han har haft för avsikt att bosätta sig i ett annat land och lämnat Sverige under en period. Det gör att vi inte kan komma fram till att han har en tillräcklig anknytning, säger Jesper Tengroth, presschef på Migrationsverket. Namninsamling startad Nu har studiekamrater och vänner startat en namninsamling för att stoppa utvisningen.

– Jag tycker det är otroligt tråkigt, säger bästa vännen sedan över tio år tillbaka, Oliver Carlsson. Jag förlorar min bästa vän och vi vet inte vad som händer.