Lotta Edholm

Sixten och Greta Malmberg hoppades få gå i skolan i Paris men blev kvar i Uppsala. Kommunen sade nej med motiveringen att de har skolplikt i Sverige. – Det hade varit kul att gå i skolan i Paris. Jag tror det hade varit lärorikt också, säger Sixten, 13 år. Lagen är orättvis och behöver ses över, anser skolminister Lotta Edholm.

Onsdagens skjutning på en skola i Trångsund söder om Stockholm har rört upp känslor. En elev i 15-årsåldern fördes till sjukhus med ambulans och en jämnårig elev har anhållits misstänkt för mordförsök. – Det har såklart varit en mörk dag där personal och elever gått igenom något fruktansvärt, säger Rasmus Lenefors (S), ordförande grundskolenämnden i Huddinge kommun. ”Nytt läge i Sverige” Under dagen har kommunen erbjudit stöd i form av psykologer och kuratorer. Även polis och fältarbetare har funnits vid skolan efter händelsen. – Vi konstaterar att vi är i ett nytt läge i Sverige, där det grova och dödliga våldet har tagit sig in i skolorna. Och det är något som hela samhällets kraft måste bekämpa, säger Rasmus Lenefors. Skolminister Lotta Edholm (L) ser även hon allvarligt på händelsen. – Det är klart att vi alla är väldigt oroliga över den kriminalitet som vi sett har fått breda ut sig under ganska lång tid. Men det är viktigt tycker jag att säga att den är händelsen är väldigt ovanlig och vi vet inte bakgrunden till den än, säger hon. Ökat våld på svenska skolor Hon säger att anmälningar om våld och hot på skolor har dubblerats de senaste tio åren – och problemen är större än i många andra jämförbara länder. – Vi har fortfarande ett problem, och det är sekretessreglerna som vi måste bryta ner. Så att skola, socialtjänst och polis kan utbyta information med varandra.   Rasmus Lenefors håller med om att det är en nyckel till lösningen. Han betonar att den ökade tillgången till vapen bland ungdomar är den största orsaken till problemet. – En 15-åring ska inte ha tillgång till vapen. Och det är klart att det är ett problem som inte är skolans att lösa, utan det är något som hela samhället måste mobilisera kring.

Var tionde förskola kan behöva läggas ner till 2027 som en konsekvens av minskat barnafödande, enligt SKR. Skolminister Lotta Edholm (L) anser att kommunerna ska se det som en möjlighet. – Nu gäller det att kommunerna verkligen sparar på lokaler snarare än personal, säger hon.

En femtedel av eleverna som går ut nian saknar behörighet till gymnasiet, vilket Vi Lärare rapporterat. Det ger Sverige en unik position – som sämst i hela Europa. – Vi underkänner dubbelt så många som Estland som ligger på en andra plats och fem gånger fler än övriga EU, säger Jörgen Tholin, forskare i pedagogik vid Göteborgs universitet, och tidigare utredare åt regeringen i betygsfrågan. Inte fler dumma elever Att svenska elever skulle vara mindre begåvade, eller svenska lärare sämre, avfärdar han helt. – Vi har inte fler dumma elever än resten av EU. Vi har färre elever med inlärningssvårigheter än snittet, säger Jörgen Tholin. Sverige satsar varken mindre pengar på skola eller har sämre lärare, enligt Tholin. Orsaken tycks snarare vara de höga kraven vi ställer på eleverna. – Det enda förklaringen är att vi ställer skyhögt mycket högre krav på våra elever än något annat land. Betygsmålen är så högt lagda i dag att elever inte ens har förutsättningar för att fixa dem, säger Jörgen Tholin. Offrar unga Den nya betygsutredningen ska redovisas den 21 februari 2025, och i uppdraget ingår att jämföra för- och nackdelar med det svenska systemet jämfört med andra länder. Och Tholin tycker att kraven ska sänkas. – Ingen politiker vill riskera att bli beskyllda för att sänka kraven i svensk skola. I stället offrar vi en jättestor grupp elever varje år, säger Jörgen Tholin. Betygssystemet ändrades 1994. Då infördes underkänt i skolan. Sedan dess har elever med underkända betyg ökat för varje år. – Vi slår ut oerhört många människor väldigt tidigt. Då måste man fundera på om vi ställer rätt krav, säger Tholin. Slopa F-betyget Han är fast förespråkare av att slopa F-betyget. Något som skolminister Lotta Edholm (L) hittills vägrat. Och tycker samtidigt att vi ska inspireras av betygssystemet som var mellan 1 och 5. – Tidigare gav vi unga människor möjlighet att försöka, trots att de hade 1 i betyg. I dag ger vi dem inte ens chansen, säger säger Jörgen Tholin.

Jag och styrelsen tar på oss en skuld för det som hänt, säger Lennart Sund, tidigare vd för Skvaderns gymnasieskola i Sundsvall, till tidningen som i en artikelserie granskat skolans miljonhantering. Både Sund och den tidigare styrelseordföranden säger sig vara ångerfulla över det som skett. De nu omtalade skolpengmiljonernas vidare öde har inte varit känt tidigare. Bad om mer Skolan har funnits sedan 2002, har ett gott rykte och hade det senaste läsåret 570 elever. Men så sent som förra året klagade skolan hos kommunen över pressad ekonomi och bad om mer pengar. Det var alltså året efter det att styrelsen låtit fem ledamöter dela på 14 miljoner. De har uppenbarligen inte behövt alla pengar. Det sticker naturligtvis i ögonen på mig och på Sundsvallsborna, säger Olle Åkerlund (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Sundsvall, till TV4 Nyheterna. Sundsvallsborna: ”Det är skit” Nyheten får boende i kommunen ilskna till rejält. – Jag saknar ord för vad de kan hitta på hela tiden, säger Marianne Wärnekrans i Sundsvall. – Jag tycker att det är skit. Skolledningen kan inte göra så mot kommunerna. Det är ett helvete, säger Hjalmar Sandin. ”Fartblinda” Den tidigare vd:n och styrelseordförande talar om att ha blivit fartblinda men att de agerat utifrån råd de fått från revisorer. Lösningen med att dela ut skolpeng i styrelsen, istället för att öppet deklarera det som vinst och sedan ge aktieutdelning, valdes för att hålla nere substansvärdet på aktierna. Det skulle göra det billigare för nya delägare att köpa in sig. Skolminister Lotta Edholm (L) säger att hon är förhindrad att kommentera enskilda fall. Men däremot så kan jag ju konstatera att vi måste hitta ett system där de osunda drivkrafterna i friskolesektorn försvinner. Vinstintresset leder ju till den här typen av problem, och friskoleutredningen jobbar nu med att ta fram förslag på vinststopp, säger Lotta Edholm till TT.

Tre skolbarn har gripits för helgens blodiga skjutningar i Skåne. Läget har urartat, säger personal som arbetar med utsatta barn. Nu efterlyser de en storsatsning mot gängkriminalitet – i lågstadiet. – Just nu gör Sverige inget, säger Rafi Farouq på föreningen Flamman. – Fega kräk, säger skolministern Lotta Edholm om rekryterarna.

Det är ett stort svek att låta barn hamna efter redan från start i skolan. Därför har vi tagit initiativ till att införa en obligatorisk språkförskola för de barn som har behov av det, skriver Johan Pehrson och Lotta Edholm.

Jag delar inte alls analysen att bemannade skolbibliotek är en felprioritering. De är en viktig del i det helhetsgrepp vi behöver ta för att stärka läsningens roll i svensk skola, skriver skolminister Lotta Edholm i en replik.

Sist ut av alla partiledare var det Johans Pehrsons (L) tur att hålla tal på fredagen under politikerveckan i Almedalen.

Liberalerna har tidigare under fredagen föreslagit ett kontrakt mellan föräldrar till barn som riskerar att inte klara grundskolan, och där "bättre rutiner i hemmet kan vara till gagn", ska skriva ett kontrakt med skolan. – Grova könsord måste bort från klassrummet. Hotfulla och våldsamma elever ska gå i akutskolor. Skolsociala team ska arbeta för tryggare skolgång för alla elever, säger Pehrson under Almedalstalet. Förslaget om skolkontraktet lades fram av Johan Pehrson och skolminister Lotta Edholm på partiets pressträff under fredagseftermiddagen i Almedalen. L-ledaren anser att skolan har det huvudsakliga ansvaret för att barnen lär sig. ”Skärmarna snor barnens framtid” Vidare talade L-ledare om barnens skärmtid som han menar ”snor barnens framtid”. – Det är ett kaninhål ner i en mental istid vad gäller ungas kreativitet, motorik och uthållighet. För forskningen är glasklar. Skärmarna snor inte bara barnens tid, utan även deras framtid, säger han. – Våra barn mår skit bakom skärmarna. Pehrson vill att föräldrarna och nätjättarna tar ett större ansvar för barnens utsatthet på nätet. Texten uppdateras

Svenska skolor har stora problem med kunskapsresultat, trygghet och studiero. Enligt siffror som presenterades OECD slår fast att Sverige är sämst i Europa när det gäller klassrumsdisciplin. Undersökningen är mätt på matematiklektionerna bland 15-åringar. Bland annat uppger en tredjedel av eleverna att det oftast eller alltid är bullrigt och stökigt på lektionerna. – Både högstadieelever och rektorer på mellanstadiet vittnar om att det är för bullrigt, att eleverna kommer försent, att de störs av skärmar på ett sätt som faktiskt gör oss till ett av de OECD-länderna som har de största problemen, säger Lotta Edholm, Skolminister. – Det är väldigt allvarligt. Vi kan se att det finns ett direkt samband mellan de elever som upplever stora problem och sämre kunskapsresultat i matematik. Det är ju inte så konstigt, om en elev hela tiden blir störd av att klasskompisar kommer försent så leder det till sämre kunskapsresultat, fortsätter Edholm. ”Förklarar bort sina barns beteenden” Edholm menar att föräldrar inte tar sitt ansvar. – Det är min bild som jag fått till mig efter otaliga skolbesök genom åren. Det finns en kategori föräldrar som hela tiden försöker förklara sina barns beteenden och som inte tar det här på tillräckligt stort allvar när lärare eller rektorer larmar. Regeringen vidtar en rad åtgärder för att komma till rätta med problemen. Bland annat stärkt trygghet och studiero, fler speciallärare och särskilda undervisningsgrupper och akutskolor.