Romina Pourmokhtari

Regeringen presenterade på onsdagen nya internationella klimatsatsningar. Det handlar om ett bidrag på åtta miljarder till FN:s gröna klimatfond under de kommande tre åren, meddelar klimatministern på en pressträff tillsammans med utrikeshandelsminister Benjamin Dous. – Satsningarna ska genomföras där utsläppen kan sänkas mest per satsad krona, säger utrikeshandelsminister Benjamin Dou under pressträffen. Sverige blir därmed sjätte största givare, efter Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Japan och USA, enligt regeringen. FN:s klimatfond, GCF, ska stödja länder som är sårbara för skador och förluster kopplade till klimatet. Under 2024 fördelade fonden 2,5 miljarder dollar till klimatprojekt. – Vi visar på en ökad ambitionsnivå, vilket är helt nödvändigt, säger klimatministern Romina Pourmokhtari. Sverige har även tidigare bidragit med miljarder till klimatfonden. Tillsätter utredning Regeringen tillsätter även en utredning som ska ta fram förslag på åtgärder på hur Sveriges internationella klimatarbete, som ingår i Klimathandlingsplanen, ska utvecklas de kommande åren för att bidra till att andra länder sätter fart på att minska sina utsläpp. Detta med fokus på G20-länderna som står för 80 procent av världens utsläpp.

INSÄNDARE. Regeringen måste sluta komplicera och krångla till en klimatpolitik som är väldigt enkel – att få ner utsläppen. Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) måste sluta prata och börja agera, skriver Sven van Kerkvoorde.

Regeringen satsar miljardbelopp på utsläppsminskningar i andra länder, som Ghana och Rwanda, för att nå de svenska klimatmålen. Nu öppnas FN-dörren för de omdebatterade satsningarna, efter ett blixtsnabbt beslut på klimatmötet i COP29 Baku. – Ett kliv framåt i rätt riktning, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L) till DN.

Kamala Harris lovar att legalisera cannabis om hon blir vald till president.  Det berättar hon i ett inlägg på Instagram, som gillas av Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).  På en vecka har hon lajkat 15 av Harris inlägg – i strid med regeringens linje att inte ta ställning.

Regeringen säger ja till en ny havsbaserad vindkraftspark på västkusten. Lokalt har Moderaterna varnat för att sådana ”monsterverk” kommer att leda till ett ”Liseberg till havs”. – Vi får efterlängtad produktion för västra Sverige, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L).

Regeringen har beslutat om cirka 50 olika åtgärder som syftar till att stärka energiförsörjningen fram till 2030. Besluten ska stärka möjligheten att ansluta fler företag till elsystemet och möjliggöra ett robust elsystem som kan leverera konkurrenskraftiga elpriser och nätavgifter, skriver Ebba Busch, Energi- och näringsminister och Romina Pourmokhtari, Klimat- och miljöminister

Regeringen har gjort en samlad bedömning att ett större område i Östersjön, från Åland i norr till Öresund i söder inte är lämpligt för vindkraftsparker, det meddelade man under en pressträff på måndagen. Energi- och näringsminister Ebba Busch deltog tillsammans med försvarsminister Pål Jonsson och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari på pressträffen. Hon förstår att beskedet är ett hård slag för vindkraftsbolagen, men att det är ett välbehövligt beslut. – Vi städar upp i ett otroligt rörigt system. Vindkraftsbolagen har inte vetat var det är värt att lägga tid på ett projekt, säger Ebba Busch. Sveriges försvarsförmåga överordnad Nyligen kom Försvarsmakten med en analys, som innebär att vindkraften kommer att störa möjligheten att försvara Sverige. – Den gemensamma nämnaren är naturligtvis att alla ligger i Östersjön. Regeringen gör bedömningen att detta skulle leda till oacceptabla konsekvenser för Sveriges militära försvar att bygga just de aktuella projekten i Östersjöområdet, säger försvarsminister Pål Jonsson. – Vi skulle få en begränsad förmåga att identifiera inkommande ballistiska robotar och även kryssningsrobotar. I det här allvarliga säkerhetspolitiska omvärldsläget måste vi också beakta de försvarsintressen som finns, kopplade till den här frågan, säger försvarsministern och hänvisar till att närheten till det hårt militariserade ryska Kaliningrad haft en roll i beslutet. ”Går inte att kompensera” Försvaret pekade på att vindsnurrorna riskerar att skymma sikten för Försvarsmaktens övervakningssystem. Ett stort problem är att vindkraftverken påverkar sensorer. En vanlig lösning är att placera ut radar- eller sonarsystem i vindparkerna, som kompensation för störningarna. Det görs till exempel i Polen. Men det är ingen lösning för Sverige, menar försvarsministern. – Skulle man använda radar i havsbaserad vindkraft så blir det också ett mål och behöver försvaras.  Pål Jonsson betonar att Sverige som allierade besitter ett speciellt ansvar för östersjöområdet, något regeringen återkommande kommunicerat. – Både vår militära förmåga uppe i norr, vår subarktiska förmåga, och östersjöområdet, är speciellt efterfrågat från oss som NATO-allierad. Därför är det viktigt för oss att ha en stark förmåga både när det kommer till radarspaning och signalspaning.  Miljöpartiet kritiska Linus Lakso är energipolitisk talesperson i Miljöpartiet. Han är kritisk till regeringens avslag, som han anser går ut över klimatomställningen och elektrifieringen. – Vi behöver en massa förnybar energi för att klara klimatomställningen, men nu säger man nej till motsvarande hela Sveriges el-konsumtion i ett svep, säger Linus Lakso och menar att regeringen inte utrett alla tänkbara alternativ eller varit lösningsorienterade nog. – Det finns även utifrån säkerhetspolitiska skäl en stor anledningen att öka vår självförsörjning och produktion av förnybar energi, säger han och hänvisar till att Europas beroende av rysk fossil energi också innebär en säkerhetsrisk.

COP16 skulle egentligen ha avslutats i fredags, men mötet drog kraftigt över tiden. Och allt eftersom tiden gick på lördagen försvann fler delegater för att hinna med sina bokade flygresor hem. Till slut var det så få kvar att det inte gick att fatta beslut. Mötet avbröts i stället innan några av de viktigaste frågorna avgjorts. Inga beslut om finansiering En av de frågorna är om det ska bildas en ny fond för att finansiera de åtgärder som krävs för att rädda naturen. Det finns sedan tidigare en överenskommelse om att 20 miljarder dollar, motsvarande 214 miljarder kronor, årligen ska samlas in från 2025. Det fattades inte heller beslut om hur målen man kom överens om vid COP15 i Montréal ska följas upp. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) säger i en skriftlig kommentar till TT att "om man inte ställer upp transparens och rätten till delaktighet i det miljöarbete som genomförs så blir det mycket svårt att komma överens om ytterligare finansiering via nya fonder". Hon säger vidare att Sverige kommer att "göra allt vi kan för att bidra till framsteg". Ska återupptas En talesperson för arrangörerna säger till nyhetsbyrån AFP att mötet kommer att återupptas vid ett senare tillfälle för att ta ställning till de återstående frågorna. Charlotta Sörqvist pekar på att flera beslut trots allt har fattats vid COP16. Hon lyfter bland annat fram att ett permanent organ inrättats för att representera urbefolkningar och lokala samhällens intressen i FN:s konvention om biologisk mångfald. Det är ett stort beslut som vi är glada över. Dela vinsterna En annan stor fråga som avgjorts är att det ska skapas en fond för att fördela vinsterna från digital geninformation. Datan kallas digital sekvensinformation (DSI) och kommer ofta från arter som finns i fattiga länder. Informationen kan användas till att skapa nya produkter – mat, läkemedel och smink – och som utvecklarna kan tjäna miljarder på. Fonden syftar till att dela på en viss del av vinsterna till de samhällen som arterna kommer ifrån. Då kan man med de här vinsterna stödja projekt med biologisk mångfald, säger Charlotta Sörqvist.

CALI. Efter COP16 ska de omsorgsfulla formuleringarna om en frisk och livskraftig natur bli verklighet på hemmaplan. DN fångade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari en stund mellan två möten för att fråga hur hon ser på Sveriges förutsättningar. – Vi har en väldigt tuff situation.

CALI. Miljömötet COP16 går nu in på upploppet. För att lösa de knutar som återstår har ländernas ministrar anlänt – och orsakat kraftig trafikstockning på vägen till mötesområdet. Frågan är om de lyckas bättre i förhandlingsrummen.