– I en haveriutredning är det jätteviktigt att reda ut vad som hände och hur det hände. När man synliggör de frågorna kan man också se vem som var ansvarig. Förstår man hur och varför och vem som var ansvarig får vi en förklaring till katastrofen som vi kan leva vidare med. I dag finns det stora hål i de här delarna. Vi kräver att man tar avstånd från den tidigare rapporten, säger Sara Hedrenius. 51 svenskar överlevde M/S Estonias förlisning är den största fredstida fartygskatastrofen i nordiska farvatten och en av de dödligaste under 1900-talet. 989 personer – passagerare och besättning – befann sig ombord när katastrofen inträffade den 28 september 1994. 853 personer omkom. Av dem var 501 svenskar. Sara Hedrenius tillhör de 51 svenskar som överlevde.
En Novus-undersökning som Nyheterna gjort visar att en majoritet av svenskarna, 54 procent, inte vill se en ny utredning av katastrofen. Samtidigt visar en undersökning som gjorts av Infostat på beställning av Sara Hedrenius och en grupp överlevande att nära hälften av befolkningen, drygt 49 procent, inte anser att olycksorsaken är klarlagd. Som man frågar får man svar – Jag tänker att det är självklart – vem vill ha en ny utredning? Men frågar man i stället: Vet du varför Estonia sjönk, eller har du förtroende för hur myndigheterna har hanterat det här? Eller väcker frågan om olycksorsaken misstroende i vårt samhälle? Då får man andra svar, säger Sara Hedrenius.
De överlevande anser att det är viktigt för förtroendet för myndigheter, politiker och samhället i stort att en gång för alla försöka göra allt som är möjligt för att utreda olycksorsaken och ansvarsfrågan och att lärdomar kan dras som Sverige kan ha nytta av. De kan också uppleva att oklarheterna gör att ämnet undviks, till exempel i skolan.
– I skolan får eleverna lära sig allt om Titanic, att Titanic körde på ett isberg och sjönk. Det är svårare att prata om Estonia när ämnet omgärdas av så mycket misstankar och osäkerhet kring vad som är sant, säger Sara Hedrenius.