Brand på stålverk i Lipetsk i Ryssland

Donald Trumps valseger skapade förstämning på Kyiv Independents redaktion, där journalisterna anar en tuff framtid för Ukraina. – Ukrainska politiker har lagt mycket kraft på att bygga nära kontakter med Demokraterna – men Ukraina måste ha god kontakt också med Republikanerna, säger Jevhenija Motorevska, redaktör på tidningen.

När Donald Trump tillträder som president i januari är hans fokus att få till fred mellan Ukraina och Ryssland. Han har sagt att han ska få slut på kriget inom 24 timmar. Men för att det ska vara möjligt behöver Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ha en ”realistisk syn på framtiden”, enligt en av Trumps tidigare rådgivare, Bryan Lanza. – Om president Zelenskyj säger att de bara kommer att sluta slåss, och att det bara blir fred, om de får tillbaka Krimhalvön, ja då har vi nyheter för presidenten: Krim är förlorat, säger Lanza till brittiska BBC. Samtidigt säger sig Ryssland vara redo att lyssna på förslag från USA:s blivande president om sätt att avsluta kriget i Ukraina. Det skulle en möjlig fred innebära för Ukraina Att Donald Trump ska få till fred inom 24 timmar skulle exempelvis innebära att Kiev tvingas till betydande eftergifter, enligt tidigare spekulationer. Ett exempel är att tvinga Ukraina att lova att inte ansluta sig till Nato under de närmaste 20 åren. Ryssland annekterade Krim från Ukraina i strid med folkrätten 2014. Landet ockuperar i nuläget runt 20 procent av ukrainskt territorium i söder och öster, enligt The Kyiv Independent.

På onsdagen den 6 november stod det klart: Donald Trump kommer bli USA:s 47:e president. Valet i USA kan på olika sätt påverka hela världen – inte mest det globala säkerhetsläget och kriget i Ukraina. Många är nu oroliga för att Donald Trump vid makten skulle kunna leda till minskat stöd till Ukraina, politiska påtryckningar på den ukrainska ledningen och eftergifter till Ryssland. Presidenten har vid flera tillfällen hävdat att han kan ”lösa konflikten på 24 timmar”. Kurt Volker arbetade som USA:s före detta särskilda sändebud för Ukrainaförhandlingar, under Trumps förra ämbetsperiod. I en intervju med Kyiv Independent förklarar Volker vad som kan hända nu. – Jag tror att Trump kommer att ringa ett telefonsamtal till Putin så snabbt som möjligt och berätta för Putin att han måste stoppa kriget, att striderna måste upphöra och att det måste bli fred. Och det kommer att starta en diskussion om hur det faktiskt går till. Och vad jag förväntar mig ska hända är att Putin kommer att ha krav, säger förhandlingsexperten. – Putin kommer att säga ”Jag behöver det här, jag behöver det här, jag behöver det här.” Och jag tror att Trump kommer att säga ”nej, du stoppar kriget.” Men jag tror att det går ganska snabbt, jag tror inte att Trump vill se det här kriget fortsätta när han väl är i tjänst, fortsätter han. Så måste Trump övertyga Putin Kurt Volker beskriver Putin som den listigaste motståndare man kan tänka sig, då den ryske presidenten inte har några problem med att ljuga, attackera och döda. Putins intresse är att ta hela Ukraina, menar förhandlingsexperten. – Och därför, om du vill stoppa kriget, om du vill ha fred, då behöver du övertyga Putin om att det kommer att skada honom, att det kommer att kosta honom för mycket om han fortsätter kriget. Och det kommer att kräva att man visar mycket mer styrka. Trump ser sig också som en betydligt starkare president jämfört med Joe Biden, menar Volker. – Han kommer att behöva visa styrka för Putin för att få Putin att bestämma sig för att det är dags att avsluta kriget. 100 forskare varnar – och jämför med Nazityskland Vladimir Putin vill i första hand ha de delar av Ukraina som redan är ockuperade – något Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, som på onsdagen var snabb med att gratulera Trump, än så länge har vägrat att gå med på. Nu varnar över hundra säkerhetsforskare och debattörer för en fred på Rysslands villkor. I ett öppet brev, som publicerats bland annat i Financial Times, skriver de att en sådan uppgörelse i förlängningen kan leda till ett större krig. Säkerhetsforskarna jämför den möjliga uppgörelsen med det avtal som slöts med Nazityskland 1938, där tyskarna tilläts ta över de så kallade Sudetländerna i Tjeckoslovakien mot att de inte skulle annektera fler territorier. Ett år senare gick Tyskland in i Polen och andra världskriget var igång. Brevet varnar därmed för ”Trumps München”. Militärexperten Joakim Paasikivi förde ett liknande resonemang i en intervju med TV4 Nyheterna i samband med Trumps valseger. – Det är farligt. Det ger ett kvitto till Ryssland på att det hela projektet med den så kallade ”särskilda militäroperationen” lönade sig. Det är en del i den ryska ambitionen att förändra säkerhetsordningen till sin fördel. Ukraina är inte hela Rysslands projekt, det är mycket större än så.

Polens vice premiärminister Krzysztof Gawkowski har kommit med ett utspel riktat mot Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, där han anklagar den senare för att vilja dra in Polen i kriget mot Ryssland. Genom att förmå Polen att skjuta ner ryska robotar över Ukraina, vill Zelenskyj få Polen delaktiga i kriget, förklarade Krzysztof Gawkowski i en intervju med radiokanalen ZET den 4 november, rapporterar Kyiv Independent. Sedan tidigare har nordkoreanska soldater har bekräftats i Ryssland. I en intervju med BBC kallar Belarus president Aleksandr Lukasjenko uppgifterna för ”skitsnack” och menar att involverandet av ett ”tredje land” bara skulle eskalera konflikten eftersom det skulle ge incitament för NATO att skicka soldater till Ukraina. Det har därför aldrig varit aktuellt för belarusiska soldater att strida för Ryssland, menar presidenten. – Putin skulle aldrig försöka övertala ett annat land att skicka sina trupper för att strida vid frontlinjen, sa Aleksandr Lukasjenko till BBC i oktober. Polsk-ukrainskt ordkrig Zelenskyj har nyligen kritiserat Polen för att man inte försett Ukraina med stridsflygplanet MiG-29, likt utlovat. Presidenten har dessutom, vid flera tillfällen, bett Polen att skjuta ner ryska robotar, som flyger i riktning mot Polen, och vars måltavla är en gas-anläggning i Lviv i västra Ukraina, belägen 100 kilometer från den Ukrainsk-polska gränsen. Både ryska robotar och drönare har tidigare förekommit i polskt luftrum vid attacker mot Ukraina – utan att polsk militär vidtagit åtgärder. Polens allierade har rått landet att vara försiktiga vid oidentifierade kränkningar av luftrummet, menar landets regering. – Jag tycker att president Zelenskyjs senaste utspel är ovärdigt en politiker som är skyldig Polen så mycket, säger Gawkowski enligt Kyiv Independent och menar att Ukraina har mycket att tacka Polen för. Sedan krigets inledning har Polen har varit en högljudd allierad till Ukraina. Bland annat har man propagerat för att Ukraina ska få all militär utrustning som behövs för att vinna kriget mot Ryssland. Sedan den fullskaliga invasionens inledning har Polen försett Ukrainas militär med 3,5 miljarder dollar och tagit emot närmare en miljon ukrainska flyktingar. Rustar på hemmaplan Samtidigt rustar Polen för att kunna försvara sig mot ryska Kaliningrad på hemmaplan. I slutet av 2024 påbörjas bygget av försvarslinjen ”Eastern shield” och totalt ska Polen lägga 4,2 procent av sitt BNP på försvaret. – Polen tar det här på störst allvar av alla. De köper i princip allt som är möjligt att köpa, från USA och Sydkorea främst. Det är stora satsningar på det polska försvaret. De har ingen lust att förlora igen, sa Joakim Paasikivi till TV4 i oktober.

Ryska trupper från 810 marinbrigaden, stationerade på ryskockuperade Krimhalvön, påstås betala mutor för att slippa utplacering till Kurskregionen. Det rapporterar The Kyiv Post med hänvisning till ett uttalande från ukrainska partisanrörelsen Atesh på Telegram. Marinbrigaden 810, som är en del av de ryska styrkorna vid Svarta havets flotta har sin bas i närheten av Sevastopol på södra Krimhalvön. Enligt partisanrörelsen har brigaden haft stora problem med sviktande moral hos sina soldater som dagligen får besked om dödsoffer vid fronten i Kurskregionen där intensiva strider pågår sedan Ukraina inledde en offensiv i augusti. ”Brigadens ledning försöker dölja dessa soldaters död, men misslyckas med det”, skriver rörelsen i uttalandet. Mutar sina befäl Partisaner hävdar att den låga moralen bland de ryska trupperna fått en del att erbjuda mutor till sina överordnade i ett desperat försök att stanna kvar på Krim. ”På grund av den här situationen kräver vissa befälhavare mutor för att bevilja tillfälliga anstånd från utplacering.", skriver Atesh vidare i uttalandet.

Atesh tillägger att de som lyckats stanna kvar på basen genom att betala dessa mutor försöker framstå som ”aktiva”. ”De är upptagna med att sätta upp kamouflagebarriärer och flytta utrustning från en plats till en annan”. Varken Ryssland eller Ukraina har kommenterat uppgifterna. Vägrar strida Tidningen har tidigare rapporterat om att ryska soldater arresterats av rysk militärpolis efter att ha vägrat strida i Zaporizjzja. Det skulle vara ett självmordsuppdrag för ryssarna att avancera i området, har källor uppgett för tidningen. Tidigare i veckan bekräftade Nato att nordkoreanska styrkor skickats till Ryssland för att strida mot Ukraina. De uppges redan vara på plats i den ryska gränsregionen Kursk. Enligt Ukrainas underrättelsetjänst handlar det om 12 000 trupper.

Flera byggnader på det ryska specialstyrkans universitetscampus i Tjetjenien sattes i brand efter en drönarattack i tisdags. Efter att först ha sagt att byggnaderna var tomma hävdar Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov att flera ukrainska fångar dödats i attacken. – Ukraina måste inse att sådana attacker först och främst skadar sina egna medborgare, säger han. ”Döda alla fiendestyrkor” Enligt flera experter finns starka bevis för att det är Dagestan som ligger bakom attacken. Den ryska delrepubliken är i konflikt med Tjetjenien och har tidigare gått till attack mot deras styrkor. Kadyrov säger vidare att han vill intensifiera striderna mot Ukraina och har uppmanat de tjetjenska styrkorna att ”döda alla fiendestyrkor” och använda dem som mänskliga sköldar. – Jag har beordrat mina befälhavare som strider vid frontlinjen att inte ta några fångar, säger han. Sanktioner mot ledarens döttrar och hästar Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion 2022 finns det över 100 dokumenterade fall av ukrainska krigsfångar som dödats av ryska trupper, enligt Kyiv Post. I januari publicerade Kadyrov en lista med 20 ukrainska fångar som han var beredd att släppa i utbyte mot att USA:s sanktioner mot hans mamma, döttrar och hästar skulle hävas.

I ett inlägg på Telegram meddelade den ukrainska partisanrörelsen Atesh under måndagen att ryska soldater vägrat att avancera i regionen Zaporizjzja i sydöstra Ukraina. – Det finns en solid och befäst stridslinje i Zaporizjzja-regionen, säger en anonym källa i den ukrainska underrättelsetjänsten till Kyiv Post. – Det är därför självmord för ryssarna att avancera i området, tillägger samma person och understryker att ingen av sidorna lyckats få övertaget i regionen. Båda sidor fortsätter att attackera varandra utan avancemang. De vägrande soldaterna ska ha arresterats av rysk militärpolis. Ska ersättas med värnpliktiga Nu ämnar rysk militär skicka nya styrkor till regionen, för att ersätta de retirerande soldaterna med värnpliktiga. Detta sker samtidigt som ledare i den ryska militären försäkrar att inga värnpliktiga ska användas i det Ryssland kallar för ”militära specialoperationer”. Ryska värnpliktiga spelar en omdebatterad roll i det ryska anfallskriget mot Ukraina. Officiellt så ska de inte delta i stridsinsatser, och det har från ryskt håll garanterats att enbart kontrakterade soldater ska involveras i kriget. Verkligheten är dock en annan än de garantier som lämnats av ryska militära ledare, och värnpliktiga används ofta för att förstärka förband som redan ligger i strid. Inkluderat att ersätta soldater som dött vid fronten. Många värnpliktiga är missnöjda med att skickas till fronten och ifrågasätter tillförlitligheten i militärpolitiska uttalanden om att värnpliktiga ska undvaras från att delta i markstrider.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har FN dokumenterat avrättningar av 42 ukrainska krigsfångar. Ukrainas egna siffror ligger på 102 och det verkliga antalet är sannolikt mycket högre än så. Allt fler videor och bilder av brutala avrättningar har dykt upp på nätet sedan våren 2023. I mars 2023 publicerades en video på Telegram som visar ryska soldater skjuta en ukrainsk krigsfånge efter att han sagt ”Ära åt Ukraina”. Bara en månad senare spreds en annan video där ryska soldater påstods skära huvudet av en ukrainsk soldat medan han skrek av smärta. I slutet av videon håller en rysk soldat upp det avhuggna huvudet. Fler klipp har spridits också under 2024. Vissa av dem visar halshuggningar och stympning av kroppar. Ryska soldaten: ”Ta det inte på fel sätt” Kyiv Independent har tittat närmare på tre avrättningar, där de har analyserat ryssarnas egna klipp, granskat ukrainska drönarbilder, samt pratat med en frisläppt krigsfånge. Roman Zarudny – en 32-årig före detta cirkusartist – hade bara stridit i tre månader när han togs till fånga av ryska styrkor, i Donetsk 2022. Zarudny, som i det militära kallades för ”The Irishman”, skulle senare släppas fri i en stor fångutväxling – men alla i hans förband hade inte samma tur. Hans vän blev skadad i de ryska anfallen. – En rysk soldat tittade på honom, laddade och sköt två skott med sin Kalashnikov. Sen sa han: ”Ta det inte på fel sätt. Hans ben var krossade. Jag gjorde det för att han inte skulle lida. Han har det bättre på det här sättet”, berättar Roman Zarudny för Kyiv Independent. Massgrav i Charkiv Efter striderna om Charkiv hittade Ukraina i september 2022 en massgrav, fylld av både civila och soldater. Bland kropparna hittades Serhii Sova, 35, som vid det tillfället hade varit försvunnen i fem månader. Redan innan han grävdes fram visste hans fru Oksana att Serhii var död. Beskedet hade nått henne via ryska telegram-kanaler. – Jag letade efter fångar, döda, alla. Efter en månad, i maj, hittade jag det jag letade efter, berättar hon. Hennes man var barbröstad, med händerna bundna bakom ryggen. I bakhuvudet syntes en öppen skottskada. – Det var ett foto taget efter hans avrättning, säger Oksana. – På bilden var han väldigt smal, min man var aldrig så smal. Jag märkte att de här jävlarna hade tagit allt. Det fanns inga silverkedjor, inget bälte, inga stövlar, fortsätter hon. Gick ner i skyttegrav – och avfyrade I februari 2024 tog Kyiv Independent del av en video, filmad av ukrainsk militär, som visar hur två obeväpnade soldater skjuts till döds i skyttegravarna mellan Robotyne och Verbove. – När ryssarna gick in räckte våra killar upp händerna men ryssarna dödade dem, säger ett ögonvittne som följde allt live, via en drönare. Tankesmedjan ISW skriver i en rapport från juli att det inom den ryska militären råder en tillåtande kultur gentemot krigsbrott – särskilt i Donetsk och Zaporizjzja. Hur många fall av avrättade krigsfångar det faktiskt handlar om får historien visa.

Enligt de senaste opinionsundersökningarna i USA kan det vara så lite som en procentenhet som skiljer Kamala Harris och Donald Trump i Pennsylvania.

Delstaten är en av vågmästarstaterna, där valet kommer att avgöras på marginalen. Så lite som 100 000-150 000 röster kan avgöra vem som vinner där. Valet 2020 avgjordes med bara 81 000 röster till Joe Bidens fördel. Intensiva valkampanjer I Pennsylvania bor 122 000 ukrainare, varav drygt 90 000 beräknas vara i ålder för att få rösta, rapporterar Kyiv Post. Det har gjort att de demokratiska valkampanjerna är extremt intensiva där just nu. – I det här superjämna presidentvalet kan alla faktorer, stora som små, som påverkar väljarna i en vågmästarstat som Pennsylvania få stor betydelse, säger USA-experten Andreas Utterström. Så kallade Super-Pacs, politiska megakampanjer, satsar hårt på att värva ukrainska väljare i delstaten, men också på andra amerikaner med östeuropeisk bakgrund som de 800 000 invånarna med polsk bakgrund bosatta i Pennsylvania.

Enligt Kyiv Post finns ingen motsvarande kampanj i Pennsylvania från Republikanernas sida för att värva ukrainska röster. Däremot är det inte självklart att alla ukrainare stödjer Harris, säger Andreas Utterström. – Många amerikaner tilltalas av Trumps anti-pk-budskap och ser honom som en framgångsrik företagare som kan ge ekonomin raketbränsle. Det är svårt att veta vilka faktorer som väljarna, när de väl står i valbåset, kommer att värdera högst. Det gäller oavsett om man har rötter i Ukraina eller inte. Inget tydligt ställningstagande America’s Future Majority Fund – en demokratisk insamlingsorganisation – lyfter i sin tv-kampanj i Pennsylvania fram Kamala Harris stöd för Ukraina och har riktat skarp kritik mot Trumps kontakter med Putin. I en tv-annons säger Harris bland annat att ”Om Trump skulle vara president skulle Putin sitta i Kiev nu”.

Trumps kampanj har slagit tillbaka och talespersonen Steven Cheung säger i ett uttalande att: "Trump kommer att göra vad som är nödvändigt för att återställa freden.... och han är den enda personen som kan få det att hända".

Trump har inte tydligt sagt om han stödjer Ukrainas kamp för att vinna kriget.

Ryska styrkor för bort, torterar och dödar civila som bor i byar i de ockuperade delarna av Ukraina. I regionen Cherson, på östra sidan floden Dnepr, har krigsbrotten pågått sedan starten av den fullskaliga invasionen 2022 – och de fortsätter att göra det än i dag. Det slår Kyiv Independent fast i den nya dokumentären Shadows across the river. Byn Hornostaivka har blivit ett centrum för rysk ockupationsterror sedan den intogs. Vem som helst av invånarna kan vara ett mål. Enligt den nya ukrainska dokumentären har ryska styrkor inrättat en tortyrkammare i Hornostaivka, där hundratals människor kan ha plågats. Många av byns invånare har försvunnit spårlöst, som Oleksandr Slisarenko, som togs från sitt hem av ryska styrkor i augusti 2022. – De band hans händer och satte honom på knä. De torterade honom, de plågade honom. Det enda jag vet är att han har blivit svårt slagen, säger Oleksandrs fru Ludmila. Greps framför sin mamma Han är försvunnen sedan dess. Andra har torterats till döds, som 28-årige Ruslan Rusnak, som togs i november 2023. Mannen greps framför sin mamma. Åtta dagar senare identifierade hon hans kropp på bårhuset. I Shadows across the river talar Raisa Rusnak ut om sorgen och vreden. – Han låg ner. Hans ögon var öppna. Man såg hans tänder. Han måste ha dött i sådan plåga. Vad mitt barn fick utstå kan jag inte ens föreställa mig. Jag kan bara se honom bli dödad, säger hon. “Det är dags, be och säga hej då” Kyiv Independents reportrar beskriver det svåra med att bevaka de ockuperade delarna av Ukraina, när man inte är på plats. Men fragmentariska rapporter om krigsbrott sipprar ut och det finns dussintals vittnesmål att ta del av. Samtidigt är det många bland de som flytt som inte vågar att berätta vad som sker i öst. Många har kvar anhöriga i området, vars liv är i ständig fara. Anonymt har man lyckats intervjua överlevande, från andra sidan floden Dnepr. – De kidnappade, torterade och slog folk, säger en kvinna. – De satte en pistol mot mitt huvud och sa: “Det är dags, be och säga hej då till livet”, säger en man. Rapport: Elchocker och sexualbrott För ett år sedan släpptes en FN-rapport som blottlägger detaljer om de krigsbrott som ryska styrkor begått sedan invasionen av Ukraina. I rapporten berättar ukrainare om tortyrrum, elchocker, misshandel och sexualbrott. På samtliga ryska interneringscenter har det förekommit tortyr, visar FN-kommissionens 455 intervjuer med vittnen och tidigare tillfångatagna ukrainare på ockuperat område. De drabbade har anklagats av ryska ockupationsmakten för att ha stöttat Ukrainas försvar. Vissa har hållits under långa perioder utan tillräcklig tillgång på mat. Enligt vittnesmålen i rapporten har ukrainska fångar druckit vatten ur element eller sitt eget urin. De som hållits länge i förhör har magrat, eller som i ett dokumenterat fall, dött av hunger och uttorkning.