Flyglarm över Ukraina – sex dödade i söder

Ryska trupper från 810 marinbrigaden, stationerade på ryskockuperade Krimhalvön, påstås betala mutor för att slippa utplacering till Kurskregionen. Det rapporterar The Kyiv Post med hänvisning till ett uttalande från ukrainska partisanrörelsen Atesh på Telegram. Marinbrigaden 810, som är en del av de ryska styrkorna vid Svarta havets flotta har sin bas i närheten av Sevastopol på södra Krimhalvön. Enligt partisanrörelsen har brigaden haft stora problem med sviktande moral hos sina soldater som dagligen får besked om dödsoffer vid fronten i Kurskregionen där intensiva strider pågår sedan Ukraina inledde en offensiv i augusti. ”Brigadens ledning försöker dölja dessa soldaters död, men misslyckas med det”, skriver rörelsen i uttalandet. Mutar sina befäl Partisaner hävdar att den låga moralen bland de ryska trupperna fått en del att erbjuda mutor till sina överordnade i ett desperat försök att stanna kvar på Krim. ”På grund av den här situationen kräver vissa befälhavare mutor för att bevilja tillfälliga anstånd från utplacering.", skriver Atesh vidare i uttalandet.

Atesh tillägger att de som lyckats stanna kvar på basen genom att betala dessa mutor försöker framstå som ”aktiva”. ”De är upptagna med att sätta upp kamouflagebarriärer och flytta utrustning från en plats till en annan”. Varken Ryssland eller Ukraina har kommenterat uppgifterna. Vägrar strida Tidningen har tidigare rapporterat om att ryska soldater arresterats av rysk militärpolis efter att ha vägrat strida i Zaporizjzja. Det skulle vara ett självmordsuppdrag för ryssarna att avancera i området, har källor uppgett för tidningen. Tidigare i veckan bekräftade Nato att nordkoreanska styrkor skickats till Ryssland för att strida mot Ukraina. De uppges redan vara på plats i den ryska gränsregionen Kursk. Enligt Ukrainas underrättelsetjänst handlar det om 12 000 trupper.

I ett inlägg på Telegram meddelade den ukrainska partisanrörelsen Atesh under måndagen att ryska soldater vägrat att avancera i regionen Zaporizjzja i sydöstra Ukraina. – Det finns en solid och befäst stridslinje i Zaporizjzja-regionen, säger en anonym källa i den ukrainska underrättelsetjänsten till Kyiv Post. – Det är därför självmord för ryssarna att avancera i området, tillägger samma person och understryker att ingen av sidorna lyckats få övertaget i regionen. Båda sidor fortsätter att attackera varandra utan avancemang. De vägrande soldaterna ska ha arresterats av rysk militärpolis. Ska ersättas med värnpliktiga Nu ämnar rysk militär skicka nya styrkor till regionen, för att ersätta de retirerande soldaterna med värnpliktiga. Detta sker samtidigt som ledare i den ryska militären försäkrar att inga värnpliktiga ska användas i det Ryssland kallar för ”militära specialoperationer”. Ryska värnpliktiga spelar en omdebatterad roll i det ryska anfallskriget mot Ukraina. Officiellt så ska de inte delta i stridsinsatser, och det har från ryskt håll garanterats att enbart kontrakterade soldater ska involveras i kriget. Verkligheten är dock en annan än de garantier som lämnats av ryska militära ledare, och värnpliktiga används ofta för att förstärka förband som redan ligger i strid. Inkluderat att ersätta soldater som dött vid fronten. Många värnpliktiga är missnöjda med att skickas till fronten och ifrågasätter tillförlitligheten i militärpolitiska uttalanden om att värnpliktiga ska undvaras från att delta i markstrider.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har FN dokumenterat avrättningar av 42 ukrainska krigsfångar. Ukrainas egna siffror ligger på 102 och det verkliga antalet är sannolikt mycket högre än så. Allt fler videor och bilder av brutala avrättningar har dykt upp på nätet sedan våren 2023. I mars 2023 publicerades en video på Telegram som visar ryska soldater skjuta en ukrainsk krigsfånge efter att han sagt ”Ära åt Ukraina”. Bara en månad senare spreds en annan video där ryska soldater påstods skära huvudet av en ukrainsk soldat medan han skrek av smärta. I slutet av videon håller en rysk soldat upp det avhuggna huvudet. Fler klipp har spridits också under 2024. Vissa av dem visar halshuggningar och stympning av kroppar. Ryska soldaten: ”Ta det inte på fel sätt” Kyiv Independent har tittat närmare på tre avrättningar, där de har analyserat ryssarnas egna klipp, granskat ukrainska drönarbilder, samt pratat med en frisläppt krigsfånge. Roman Zarudny – en 32-årig före detta cirkusartist – hade bara stridit i tre månader när han togs till fånga av ryska styrkor, i Donetsk 2022. Zarudny, som i det militära kallades för ”The Irishman”, skulle senare släppas fri i en stor fångutväxling – men alla i hans förband hade inte samma tur. Hans vän blev skadad i de ryska anfallen. – En rysk soldat tittade på honom, laddade och sköt två skott med sin Kalashnikov. Sen sa han: ”Ta det inte på fel sätt. Hans ben var krossade. Jag gjorde det för att han inte skulle lida. Han har det bättre på det här sättet”, berättar Roman Zarudny för Kyiv Independent. Massgrav i Charkiv Efter striderna om Charkiv hittade Ukraina i september 2022 en massgrav, fylld av både civila och soldater. Bland kropparna hittades Serhii Sova, 35, som vid det tillfället hade varit försvunnen i fem månader. Redan innan han grävdes fram visste hans fru Oksana att Serhii var död. Beskedet hade nått henne via ryska telegram-kanaler. – Jag letade efter fångar, döda, alla. Efter en månad, i maj, hittade jag det jag letade efter, berättar hon. Hennes man var barbröstad, med händerna bundna bakom ryggen. I bakhuvudet syntes en öppen skottskada. – Det var ett foto taget efter hans avrättning, säger Oksana. – På bilden var han väldigt smal, min man var aldrig så smal. Jag märkte att de här jävlarna hade tagit allt. Det fanns inga silverkedjor, inget bälte, inga stövlar, fortsätter hon. Gick ner i skyttegrav – och avfyrade I februari 2024 tog Kyiv Independent del av en video, filmad av ukrainsk militär, som visar hur två obeväpnade soldater skjuts till döds i skyttegravarna mellan Robotyne och Verbove. – När ryssarna gick in räckte våra killar upp händerna men ryssarna dödade dem, säger ett ögonvittne som följde allt live, via en drönare. Tankesmedjan ISW skriver i en rapport från juli att det inom den ryska militären råder en tillåtande kultur gentemot krigsbrott – särskilt i Donetsk och Zaporizjzja. Hur många fall av avrättade krigsfångar det faktiskt handlar om får historien visa.

Andrij Korotkij, säkerhetschef på det ockuperade kärnkraftverket i Zaporizjzja, har dött i en bilbomb. Ukraina kallar mannen kollaboratör – men tar inte officiellt på sig ansvaret. ”För varje krigsförbrytare väntar ett rättvist straff”, uppger ukrainska militära underrättelsetjänsten.

Flera personer har även skadats i samband med attacken och har förts till sjukhus. Flera av de som skadades var äldre, som ska ha fått både splitter och sprängskador. ”Daglig rysk terror, dagliga försök att förstöra liv – detta kan stoppas”, skriver Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på X. Attacken ska enligt den regionala administrationen ha inträffat när en tyst minut hölls för att hedra de som dött i kriget. ”Ytterligare ett bevis på vår fiendes uselhet och feghet”, skriver den regionala administrationen. Skjuter från andra sidan floden Staden Cherson, som ligger i regionen med samma namn ligger södra Ukraina vid floden Dnepr. I inledningen av kriget ockuperades staden av Ryssland, men Ukraina lyckades ta tillbaka den under en motoffensiv i slutet på 2022. Större delar av regionen är fortfarande under rysk ockupation. Ryssland kontrollerar den södra sidan om floden Dnepr, varifrån de kan skjuta in mot staden. – Ryssarna fortsätter att kriga mot civila. Boende i Cherson, jag uppmanar er starkt att inte lämna era hem idag om det inte är absolut nödvändigt, säger guvernör Prokudin. Ukraina: Slog ut elledning till kärnkraftverk Ryssland ska även ha slagit till mot grannregionen Zaporizjzja. Ukrainas energimyndighet uppger att en transformatorstation och slog ut en av elledningarna till kärnkraftverket i regionen. ”Ytterligare en akt av rysk terrorism har skapat en risk för en olycka vid det ockuperade kärnkraftverket i Zaporizjzja. Vi kräver att en IAEK-resolution omedelbart genomförs och att det ockuperade kärnkraftverket återlämnas till ukrainsk kontroll”, skriver Ukrainas energimyndighet.

De ryska luftangreppen mot Ukraina fortsätter och under tisdagsmorgonen har explosioner hörts på flera håll, bland annat i Kiev. Tidigt på morgonen meddelade Ukrainas luftvapen att flera ryska bombplan återigen lyft från Ryssland och människor uppmanas att ta skydd. Det är andra natten i rad som Ryssland genomför attacker med drönare och robotar. – Det här är en del av den ryska kampanjen att slå ut den ukrainska energiförsörjningen som man har satsat väldigt hårt på från rysk sida under hela det här året, säger Joakim Paasikivi, tidigare överstelöjtnant. Flera döda Ett flertal människor har mist livet i tisdagsmorgonens attacker, bland annat i Kryvyj Rih i mellersta Ukraina och i sydöstra Zaporizjzja. Under måndagen avfyrade Ryssland över 200 drönare och robotar mot Ukraina. Minst fyra personer dödades och landets redan försvagade energinät fick ytterligare skador. – Man har slagit mot kraftverk och nu verkar man slå mycket mot distributionssystemet alltså elnätet för att helt kunna stänga ner Ukraina, säger den tidigare överstelöjtnanten. Stora problem för Ukraina Enligt Paasikivi är den ryska taktiken ett stort problem för Ukraina. – Det är ju ett av de bästa sätten att skapa problem för hela det ukrainska samhället. Nationen är beroende av industri, jordbruk och andra energikrävande sektorer, men också för den enskilde. Det är ett sätt att försöka kuva Ukraina både ekonomiskt och försvarsviljan. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppmanar andra europeiska länder att hjälpa Kiev att hejda drönare och missiler i framtiden. Ukrainas situation blir svårare och svårare ju mer infrastruktur Ryssland lyckas slå ut. – Det mest problematiska är elverk och kraftverk, de är svåra att reparera. Allt annat går att fixa, det är bara att det tar olika lång tid. Men försvarsviljan verkar ryssarna inte rå på.

Flyglarmet började tjuta vid klockan sex på måndagsmorgonen. Enligt uppgifter ska missilerna ha avfyrats från Ryssland mot flera ukrainska städer, däribland Kiev, Odessa, Charkiv och Zaporizjzja, skriver Kyiv Post på X. TV4 Nyheternas team, som befinner sig i Odessa, har tvingats uppsöka skyddsrum. – Luftvärnet är aktivt, säger utrikesreporter Johan Fredriksson och fortsätter. – Uppenbarligen en av de största attackerna mot Ukraina på länge. En rad städer bombade samtidigt. ”En allvarlig eskalering” Det råder just nu strömavbrott i huvudstaden, skriver Kievs borgmästare Vitali Klitschko på Telegram. – Man har också beskjutit västra delarna av landet som annars är ganska skonade från det här kriget. Staden Lviv och Lutsk i nordvästra Ukraina har drabbats av de här ryska missilattackerna. Det är en allvarlig eskalering som jag tror äger rum för Putin känner sig förödmjukad av det här intrånget som den ukrainska armén har gjort inne i Ryssland i Kurskregionen, säger Fredriksson. Initialt rapporterade det Ukrainska flygvapnet att elva ryska bombplan och ett flertal kamikazedrönare var på väg in mot landet. Senare rapporterade man om att ytterligare sex ryska bombplan var i luften, enligt Kyiv Independent.

Ivan Fedorov, Zaporizjzja läns guvernör berättar i en intervju för TV4 Nyheterna att eftersom regionen beskjuts upp till 500 gånger om dagen, måste skolorna anpassa sig och flyttas under jorden. – Zaporizijzja befinner sig 30 kilometer från frontlinjen, så vi förstår väl att våra barn befinner sig i stor fara, men vi vill ge dem en trygg och kvalitativ utbildning, säger Ivan Fedorov. Försämrade betyg Enligt guvernören var det inget alternativ att fortsätta undervisa online, eftersom barnens betyg försämrades kraftigt under de senaste två åren och elevernas kunskapsnivå avsevärt har försämrats. – Att bara sitta i vanliga skolbyggnader och varje gång springa till skyddsrum var inte heller en lösning för oss. Det tar 40-50 sekunder från det att en missil avfyras från Ryssland tills den landar i Zaporizjzja. Med andra ord hinner flyglarmet ibland inte ens sättas igång, och barnen hinner inte springa till skyddsrum, säger Ivan Fedorov. Bygger sju underjordiska skolor I Zaporizjzja-regionen byggs sju underjordiska skolor. Läroanstalten skapas på en yta av 1500 kvadratmeter och sträcker sig sju meter ner i marken. Varje skola kostar cirka 26 miljoner svenska kronor; 70 procent av kostnaden täcks av den ukrainska stadskassan och resten finansieras med hjälp av västländer. Det behövs totalt 20 nedgrävda skolor i Zaporizjzja-regionen, och den första av dem ska öppna sina dörrar redan i oktober. – Vi står inför nya utmaningar just nu, att göra skolorna mer attraktiva och lockande än surfplattor och datorer, som barnen har blivit vana vid under de senaste åren av kriget, när all undervisning har skett online, säger Ivan Fedorov.

Mannen anhölls i sin frånvaro i torsdags, greps i fredags och häktades under måndagen. – Personen är misstänkt för ett terroristbrott i ett annat land, säger Fredrik Hultgren-Friberg, pressekreterare på Säkerhetspolisen. Enligt åklagaren Mats Ljungqvist är mannen misstänkt för terroristbrott i ett annat europeiskt land. Gärningen ska dock inte ha begåtts i det europeiska landet och en europeisk arresteringsorder har utfärdats. Flydde från Ryssland till Ukraina Den 41-åriga mannen kommer från Ryssland och ska tidigare ha varit bosatt i den ryska regionen Ingusjien i norra Kaukasus, som gränsar till Georgien och den ryska delrepubliken Tjetjenien, rapporterar Radio Liberty. Enligt mannen ska bekanta ha tipsat honom om att den ryska säkerhetstjänsten, FSB, var intresserade av honom. Då flydde han till Egypten för att sedan bosätta sig på Krimhalvön i Ukraina. När Ryssland 2014 annekterade den ukrainska Krimhalvön flydde mannen till andra delar av Ukraina, innan han bosatte sig i Zaporizjzja. Där greps han 2016 av den ukrainska säkerhetstjänsten SBU, på FSB:s begäran. Han släpptes dock, krimtatarernas ledare, Refat Chubarov hade då gått i borgen för honom. Internationellt efterlyst av Ryssland Ryssland har tidigare krävt att Ukraina ska lämna ut honom och efterlyst honom internationellt, misstänkt för deltagande i en terroristorganisation. 41-åringen hävdade då att han var förföljd på grund utav sin religiösa tillhörighet. Enligt Ryssland ska han varit en del av den islamistiska rörelsen ”Hizb ut-Tahrir”, som är terrorstämplad sedan flera år tillbaka i Ryssland. Två år efter att Ryssland annekterat Krimhalvön slog man till mot vad som kallades en ”cell av Hizb ut-Tahrir på Krim”, som ska ha ”likviderats”, enligt den ryska statliga nyhetsbyrån Ria Novisti. Beslut om utvisning redan fattat Begäran om att utvisa mannen från Ukraina till Ryssland kritiserades av flera människorättsaktivister, som menade att det var fara för hans liv och att han riskerade tortyr. När 41-åringen kom till Sverige är oklart och en process för att lämna ut honom är redan inledd. Vid tiden för gripandet fanns han redan i det svenska Migrationsverkets system och beslut om utvisning var fattat. ”Migrationsverket fattade beslut om utvisning från 2024-08-12”, skriver myndighetens presstjänst. Mannens advokat Torben Setterlund uppger att hans klient förnekar brott och inte vill lämna några andra kommenterar.