Zaporizjzja

Andrij Korotkij, säkerhetschef på det ockuperade kärnkraftverket i Zaporizjzja, har dött i en bilbomb. Ukraina kallar mannen kollaboratör – men tar inte officiellt på sig ansvaret. ”För varje krigsförbrytare väntar ett rättvist straff”, uppger ukrainska militära underrättelsetjänsten.

Flera personer har även skadats i samband med attacken och har förts till sjukhus. Flera av de som skadades var äldre, som ska ha fått både splitter och sprängskador. ”Daglig rysk terror, dagliga försök att förstöra liv – detta kan stoppas”, skriver Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på X. Attacken ska enligt den regionala administrationen ha inträffat när en tyst minut hölls för att hedra de som dött i kriget. ”Ytterligare ett bevis på vår fiendes uselhet och feghet”, skriver den regionala administrationen. Skjuter från andra sidan floden Staden Cherson, som ligger i regionen med samma namn ligger södra Ukraina vid floden Dnepr. I inledningen av kriget ockuperades staden av Ryssland, men Ukraina lyckades ta tillbaka den under en motoffensiv i slutet på 2022. Större delar av regionen är fortfarande under rysk ockupation. Ryssland kontrollerar den södra sidan om floden Dnepr, varifrån de kan skjuta in mot staden. – Ryssarna fortsätter att kriga mot civila. Boende i Cherson, jag uppmanar er starkt att inte lämna era hem idag om det inte är absolut nödvändigt, säger guvernör Prokudin. Ukraina: Slog ut elledning till kärnkraftverk Ryssland ska även ha slagit till mot grannregionen Zaporizjzja. Ukrainas energimyndighet uppger att en transformatorstation och slog ut en av elledningarna till kärnkraftverket i regionen. ”Ytterligare en akt av rysk terrorism har skapat en risk för en olycka vid det ockuperade kärnkraftverket i Zaporizjzja. Vi kräver att en IAEK-resolution omedelbart genomförs och att det ockuperade kärnkraftverket återlämnas till ukrainsk kontroll”, skriver Ukrainas energimyndighet.

De ryska luftangreppen mot Ukraina fortsätter och under tisdagsmorgonen har explosioner hörts på flera håll, bland annat i Kiev. Tidigt på morgonen meddelade Ukrainas luftvapen att flera ryska bombplan återigen lyft från Ryssland och människor uppmanas att ta skydd. Det är andra natten i rad som Ryssland genomför attacker med drönare och robotar. – Det här är en del av den ryska kampanjen att slå ut den ukrainska energiförsörjningen som man har satsat väldigt hårt på från rysk sida under hela det här året, säger Joakim Paasikivi, tidigare överstelöjtnant. Flera döda Ett flertal människor har mist livet i tisdagsmorgonens attacker, bland annat i Kryvyj Rih i mellersta Ukraina och i sydöstra Zaporizjzja. Under måndagen avfyrade Ryssland över 200 drönare och robotar mot Ukraina. Minst fyra personer dödades och landets redan försvagade energinät fick ytterligare skador. – Man har slagit mot kraftverk och nu verkar man slå mycket mot distributionssystemet alltså elnätet för att helt kunna stänga ner Ukraina, säger den tidigare överstelöjtnanten. Stora problem för Ukraina Enligt Paasikivi är den ryska taktiken ett stort problem för Ukraina. – Det är ju ett av de bästa sätten att skapa problem för hela det ukrainska samhället. Nationen är beroende av industri, jordbruk och andra energikrävande sektorer, men också för den enskilde. Det är ett sätt att försöka kuva Ukraina både ekonomiskt och försvarsviljan. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppmanar andra europeiska länder att hjälpa Kiev att hejda drönare och missiler i framtiden. Ukrainas situation blir svårare och svårare ju mer infrastruktur Ryssland lyckas slå ut. – Det mest problematiska är elverk och kraftverk, de är svåra att reparera. Allt annat går att fixa, det är bara att det tar olika lång tid. Men försvarsviljan verkar ryssarna inte rå på.

Flyglarmet började tjuta vid klockan sex på måndagsmorgonen. Enligt uppgifter ska missilerna ha avfyrats från Ryssland mot flera ukrainska städer, däribland Kiev, Odessa, Charkiv och Zaporizjzja, skriver Kyiv Post på X. TV4 Nyheternas team, som befinner sig i Odessa, har tvingats uppsöka skyddsrum. – Luftvärnet är aktivt, säger utrikesreporter Johan Fredriksson och fortsätter. – Uppenbarligen en av de största attackerna mot Ukraina på länge. En rad städer bombade samtidigt. ”En allvarlig eskalering” Det råder just nu strömavbrott i huvudstaden, skriver Kievs borgmästare Vitali Klitschko på Telegram. – Man har också beskjutit västra delarna av landet som annars är ganska skonade från det här kriget. Staden Lviv och Lutsk i nordvästra Ukraina har drabbats av de här ryska missilattackerna. Det är en allvarlig eskalering som jag tror äger rum för Putin känner sig förödmjukad av det här intrånget som den ukrainska armén har gjort inne i Ryssland i Kurskregionen, säger Fredriksson. Initialt rapporterade det Ukrainska flygvapnet att elva ryska bombplan och ett flertal kamikazedrönare var på väg in mot landet. Senare rapporterade man om att ytterligare sex ryska bombplan var i luften, enligt Kyiv Independent.

Ivan Fedorov, Zaporizjzja läns guvernör berättar i en intervju för TV4 Nyheterna att eftersom regionen beskjuts upp till 500 gånger om dagen, måste skolorna anpassa sig och flyttas under jorden. – Zaporizijzja befinner sig 30 kilometer från frontlinjen, så vi förstår väl att våra barn befinner sig i stor fara, men vi vill ge dem en trygg och kvalitativ utbildning, säger Ivan Fedorov. Försämrade betyg Enligt guvernören var det inget alternativ att fortsätta undervisa online, eftersom barnens betyg försämrades kraftigt under de senaste två åren och elevernas kunskapsnivå avsevärt har försämrats. – Att bara sitta i vanliga skolbyggnader och varje gång springa till skyddsrum var inte heller en lösning för oss. Det tar 40-50 sekunder från det att en missil avfyras från Ryssland tills den landar i Zaporizjzja. Med andra ord hinner flyglarmet ibland inte ens sättas igång, och barnen hinner inte springa till skyddsrum, säger Ivan Fedorov. Bygger sju underjordiska skolor I Zaporizjzja-regionen byggs sju underjordiska skolor. Läroanstalten skapas på en yta av 1500 kvadratmeter och sträcker sig sju meter ner i marken. Varje skola kostar cirka 26 miljoner svenska kronor; 70 procent av kostnaden täcks av den ukrainska stadskassan och resten finansieras med hjälp av västländer. Det behövs totalt 20 nedgrävda skolor i Zaporizjzja-regionen, och den första av dem ska öppna sina dörrar redan i oktober. – Vi står inför nya utmaningar just nu, att göra skolorna mer attraktiva och lockande än surfplattor och datorer, som barnen har blivit vana vid under de senaste åren av kriget, när all undervisning har skett online, säger Ivan Fedorov.

Mannen anhölls i sin frånvaro i torsdags, greps i fredags och häktades under måndagen. – Personen är misstänkt för ett terroristbrott i ett annat land, säger Fredrik Hultgren-Friberg, pressekreterare på Säkerhetspolisen. Enligt åklagaren Mats Ljungqvist är mannen misstänkt för terroristbrott i ett annat europeiskt land. Gärningen ska dock inte ha begåtts i det europeiska landet och en europeisk arresteringsorder har utfärdats. Flydde från Ryssland till Ukraina Den 41-åriga mannen kommer från Ryssland och ska tidigare ha varit bosatt i den ryska regionen Ingusjien i norra Kaukasus, som gränsar till Georgien och den ryska delrepubliken Tjetjenien, rapporterar Radio Liberty. Enligt mannen ska bekanta ha tipsat honom om att den ryska säkerhetstjänsten, FSB, var intresserade av honom. Då flydde han till Egypten för att sedan bosätta sig på Krimhalvön i Ukraina. När Ryssland 2014 annekterade den ukrainska Krimhalvön flydde mannen till andra delar av Ukraina, innan han bosatte sig i Zaporizjzja. Där greps han 2016 av den ukrainska säkerhetstjänsten SBU, på FSB:s begäran. Han släpptes dock, krimtatarernas ledare, Refat Chubarov hade då gått i borgen för honom. Internationellt efterlyst av Ryssland Ryssland har tidigare krävt att Ukraina ska lämna ut honom och efterlyst honom internationellt, misstänkt för deltagande i en terroristorganisation. 41-åringen hävdade då att han var förföljd på grund utav sin religiösa tillhörighet. Enligt Ryssland ska han varit en del av den islamistiska rörelsen ”Hizb ut-Tahrir”, som är terrorstämplad sedan flera år tillbaka i Ryssland. Två år efter att Ryssland annekterat Krimhalvön slog man till mot vad som kallades en ”cell av Hizb ut-Tahrir på Krim”, som ska ha ”likviderats”, enligt den ryska statliga nyhetsbyrån Ria Novisti. Beslut om utvisning redan fattat Begäran om att utvisa mannen från Ukraina till Ryssland kritiserades av flera människorättsaktivister, som menade att det var fara för hans liv och att han riskerade tortyr. När 41-åringen kom till Sverige är oklart och en process för att lämna ut honom är redan inledd. Vid tiden för gripandet fanns han redan i det svenska Migrationsverkets system och beslut om utvisning var fattat. ”Migrationsverket fattade beslut om utvisning från 2024-08-12”, skriver myndighetens presstjänst. Mannens advokat Torben Setterlund uppger att hans klient förnekar brott och inte vill lämna några andra kommenterar.

FN:s atomenergiorgan IAEA varnar för att säkerhetsläget vid kärnkraftverket Zaporizjzja i sydöstra Ukraina försämrats. På lördagen skedde en drönarattack mot området, rapporterar The Guardian.  – Återigen ser vi en eskalering av kärnsäkerhets- och säkerhetsfarorna i Zaporizjzja står inför”, säger IAEA-chefen Rafael Grossi i ett uttalande.

Den ukrainska offensiven i den ryska regionen Kursk fortsätter. Samtidigt kommer uppgifter från USA om att Ryssland flyttat trupper från delar av Ukraina mot regionen. – Jag kan inte med säkerhet säga hur många det är, eller hur många som kommer att flyttas eller deras syfte. Men vi har börjar se ryska enheter som återvänder till Kursk-regionen, säger USA:s nationella säkerhetsråds talesperson, John Kirby. Paasikivi: Rimligt att det är förband från södra Ukraina Exakt vilka förflyttningar det handlar om är oklart, men enligt Joakim Paasikivi, militärexpert kan det vara ryska trupper som befinner sig i södra Ukraina. – Det som verkar vara rimligt och som syns i sociala medier är att det är ryska förband som flyttas från Krim, Cherson och Zaporizjzja, säger Joakim Paasikivi. Att Ryssland verkar omlokalisera från just dessa regionerna tror Paasikivi beror på att det är lägre stridsintensitet där. – Det är en konsekvens av att de inte har stora reserver någon annanstans. Det finns inga ryska ess i rockärmen och man vill inte i stor skala sätta in värnpliktiga, säger Paasikivi. Ukraina fortsätter framåt Det kommer även även uppgifter om att Ryssland börjat gräva värn och bygga stridsvagnshinder en bit från de ukrainska förbanden i Kursk. – Från rysk sida verkar man räkna med att de inte är klara, att de måste hejda dem och samla sina egna förband, säger Paasikivi. Ukrainas överbefälhavare, Oleksandr Syrskyj uppgav i ett samtal med president Zelenskyj under fredagen att man går framåt i regionen. I veckan meddelade Syrskyj att ett militärt kontor upprättats för att kunna säkerställa ordningen och tillgodose lokalbefolkningens behov. Det statliga ägda ukrainska postbolaget, Ukrposhta uppger även att man är redo för att öppna ett postkontor i den ryska staden Sudzja i Kursk. – Man är ju de facto en ockupationsmakt, då har man vissa skyldigheter. Att civilbefolkningen har tillgång till normala tjänster och kan ta del av samhällsservicen. Det har ju inte Ryssland fokuserat på i de ukrainska ockuperade områdena, säger Paasikivi. Oklart hur den ryska taktiken kan se ut Den ryska taktiken i kriget har framförallt varit att skjuta bort allt framför, sig menar Paasikivi. En taktik som det är oklart om Ryssland tänker använda sig av om de ska slå tillbaka i Kursk. – Hur ska de taktiskt bete sig? De väldigt långsamma framgångar som den ryska sidan haft får man just därför man skjuter bort alla orter och sedan tar man ruiner, säger Paasikivi. Om Ryssland skulle kunna agera på ett liknande sätt inne i Ryssland tror Joakim Paasikivi hade kunnat ”väcka viss misstämning” i Ryssland.

En brand tog på söndagskvällen fart i anslutning till kärnkraftverket i Zaporizjzja, som ligger på ockuperad mark i Ukraina. Enligt ett FN-organ hördes flera explosioner från området. Det är oklart vad som orsakade branden – Ryssland och Ukraina skyller på varandra.

En brand utbröt i Zaporizjzjas kärnkraftverk på söndagen. Ukraina anklagade de ryska styrkor som ockuperar verket för branden, medan Rysslands ockupationsrepresentant pekade ut Ukraina som skyldig. Inga förhöjda strålningsvärden har noterats.