Katastrofen slår hårt mot landets livsnerv: Turismen

Tillsammans med flera andra europeiska länder satsar man 60 miljarder, från svenskt håll över fem miljarder. – Det är en erfarenhet från kriget i Ukraina, att det går åt mycket patriot-robotar då Ryssland har både ballistiska robotar, stridsflyg och kryssningsrobotar, säger Jonson och tillägger: – Det andra som är nytt är att produktionen kommer att ske i Europa, det är bra att det finns fler ställen där de här robotarna produceras. Försvarsministern menar att beskedet kommer att skapa en starkare europeisk försvarsindustriell bas. Kan pressa priserna tillsammans Patriotsystemet är ett amerikanskt luftvärnssystemet inom den svenska försvarsmakten benämns det som Luftvärnssystem 103. Sverige använder sig av två olika robotar, en för att skjuta ner olika typer av fientliga flygplan och en som används mot ballistiska missiler och kryssningsrobotar. – Vi går ihop med andra länder, då kan vi pressa ner priserna och se till att vi får fler robotar, säger Jonson. Att robotarna kommer tillverkas i Europa är en positiv aspekt enligt Jonson, då det råder en brist inom den europeiska försvarsindustrin på produktionsförmåga. Jonson: Inte hållbart med så ensidigt stöd Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet har lett till många frågor kopplat till kriget i Ukraina. Trump har tidigare lovat att lösa konflikten på 24 timmar och i amerikanska medier kommer uppgifter om att Trump vill dra tillbaka stödet helt till Ukraina.

– Det vi tar med oss är den grundläggande ekvationen att det i längden inte är hållbart att en allierad står för två tredjedelar av försvarsinvesteringarna inom det euroatlantiska området.

Samtidigt menar Jonson att man ser en förändring bland Nato-länderna, där allt fler satsar mer på försvaret. Natomedlemmar förväntas satsa minst 2 procent av landets BNP på försvaret. Idag lägger Sverige 2,2 procent på försvaret, en siffra som förväntas ligga på 2,4 procent nästa år.

– Vi förväntar oss också att de andra allierade agerar på ett liknande sätt, säger Jonson.

Euroområdets BNP ökade 0,4 procent under tredje kvartalet jämfört med föregående kvartal, enligt Eurostats preliminära beräkning av utfallet. Jämfört med motsvarande kvartal 2023 steg BNP med 0,9 procent.

Euroområdets BNP ökade 0,4 procent under tredje kvartalet jämfört med föregående kvartal, enligt Eurostats preliminära beräkning av utfallet. Jämfört med motsvarande kvartal 2023 steg BNP med 0,9 procent.

Det blåser motvind för europeisk ekonomi. Senaste två åren har BNP knappast vuxit. Inflationen må ha fallit ner mot målet på två procent och med start i sommar inledde ECB sin räntesänkningscykel.  Konjunkturuppgången låter dock vänta på sig. Hushållen börjar visserligen se mindre dystert på tillvaron men signalerna från tillverkningsindustrin är däremot mer negativa.

Donald Trump har utlovat en rad reformer i en rasande fart. Det lär få fart på BNP-tillväxten i ett kortsiktigt perspektiv – men tillväxt med lånade pengar slutar alltid på samma sätt. Ett jobbigt saneringsarbete väntar sannolikt hans efterträdare, skriver Günther Mårder i en krönika.

Polens vice premiärminister Krzysztof Gawkowski har kommit med ett utspel riktat mot Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, där han anklagar den senare för att vilja dra in Polen i kriget mot Ryssland. Genom att förmå Polen att skjuta ner ryska robotar över Ukraina, vill Zelenskyj få Polen delaktiga i kriget, förklarade Krzysztof Gawkowski i en intervju med radiokanalen ZET den 4 november, rapporterar Kyiv Independent. Sedan tidigare har nordkoreanska soldater har bekräftats i Ryssland. I en intervju med BBC kallar Belarus president Aleksandr Lukasjenko uppgifterna för ”skitsnack” och menar att involverandet av ett ”tredje land” bara skulle eskalera konflikten eftersom det skulle ge incitament för NATO att skicka soldater till Ukraina. Det har därför aldrig varit aktuellt för belarusiska soldater att strida för Ryssland, menar presidenten. – Putin skulle aldrig försöka övertala ett annat land att skicka sina trupper för att strida vid frontlinjen, sa Aleksandr Lukasjenko till BBC i oktober. Polsk-ukrainskt ordkrig Zelenskyj har nyligen kritiserat Polen för att man inte försett Ukraina med stridsflygplanet MiG-29, likt utlovat. Presidenten har dessutom, vid flera tillfällen, bett Polen att skjuta ner ryska robotar, som flyger i riktning mot Polen, och vars måltavla är en gas-anläggning i Lviv i västra Ukraina, belägen 100 kilometer från den Ukrainsk-polska gränsen. Både ryska robotar och drönare har tidigare förekommit i polskt luftrum vid attacker mot Ukraina – utan att polsk militär vidtagit åtgärder. Polens allierade har rått landet att vara försiktiga vid oidentifierade kränkningar av luftrummet, menar landets regering. – Jag tycker att president Zelenskyjs senaste utspel är ovärdigt en politiker som är skyldig Polen så mycket, säger Gawkowski enligt Kyiv Independent och menar att Ukraina har mycket att tacka Polen för. Sedan krigets inledning har Polen har varit en högljudd allierad till Ukraina. Bland annat har man propagerat för att Ukraina ska få all militär utrustning som behövs för att vinna kriget mot Ryssland. Sedan den fullskaliga invasionens inledning har Polen försett Ukrainas militär med 3,5 miljarder dollar och tagit emot närmare en miljon ukrainska flyktingar. Rustar på hemmaplan Samtidigt rustar Polen för att kunna försvara sig mot ryska Kaliningrad på hemmaplan. I slutet av 2024 påbörjas bygget av försvarslinjen ”Eastern shield” och totalt ska Polen lägga 4,2 procent av sitt BNP på försvaret. – Polen tar det här på störst allvar av alla. De köper i princip allt som är möjligt att köpa, från USA och Sydkorea främst. Det är stora satsningar på det polska försvaret. De har ingen lust att förlora igen, sa Joakim Paasikivi till TV4 i oktober.

Morgan Stanley räknar med att Riksbanken kommer att sänka styrräntan med 50 punkter den 7 november i spåren på en BNP-indikator som tydde på att ekonomin krympte under tredje kvartalet. Det framgår av ett kundbrev.

Storbankernas experter är eniga. Det blir en dubbelsänkning av Riksbanken i veckan – för första gången sedan 2014. Veckorna inför beskedet har ekonomer på Handelsbanken, DNB och Danske Bank också målat upp detta som huvudscenariot – sedan kollegorna på Swedbank, SEB och Nordea redan antagit att det blir så en tid. Räntebesked från Falun Kronans försvagning – särskilt mot dollarn – inför mötet bör inte påverka utrymmet för sänkningar, enligt Torbjörn Isaksson, ekonom på Nordea. Dubbelsänkningen, på 0,50 procentenheter till 2,75 procent, är redan inprisad i kronkursen och den låga inflationen gör dessutom problemet med en svag växelkurs mindre, resonerar han. I prissättningen på räntemarknaden ligger sannolikheten för en dubbelsänkning följt av ännu en sänkning av styrräntan i december – ned till 2,50 procent – på 100 procent. Även Riksbanken har sedan september flaggat för att det kan bli en dubbelsänkning på novembermötet. Fast riksbankschefen Erik Thedéen har i flera uttalanden inför beskedet i veckan också varnat för att ta en dubbelsänkning för given. Räntebeskedet – som kommer att levereras från Falun i stället för från Riksbankens kontor på Brunkebergs torg i centrala Stockholm – kommer efter att KPIF-inflationen sedan i somras fallit allt längre ned under inflationsmålet. Svensk BNP minskade också både under andra och tredje kvartalet, vilket definitionsmässigt är så kallad teknisk recession – även om ordet recession normalt används för att beskriva en betydligt mer dramatisk ekonomisk situation än det som svenska hushåll och företag just nu upplever. Räntan kan vara onödigt hög Andra indikatorer inför beskedet – som Riksbankens senaste företagsundersökning och Konjunkturinstitutets barometer – antyder också att styrräntan just nu kan vara onödigt hög. Riksbanken väntas enligt marknadens aktörer någon gång till sommaren 2025 ha sänkt styrräntan till 1,75 procent. Det skulle innebära räntesänkningar på 1,50 procentenheter på lite drygt ett halvår. Normalt följer rörliga boräntor – den vanligaste bindningstiden för bolån – med nedåt när styrräntan sänks. Skulle boräntan på ett lån på tre miljoner kronor falla med 1,50 procentenheter skulle det minska räntekostnaden med 45 000 kronor per år eller 3 750 kronor per månad om man bortser från ränteavdragets effekter.

Den ryska domstolen som bötfällt Google kräver mediejätten på 20 kvintiljarder dollar, 20 följt av 33 nollor. Uppgifterna om rekordstämningen kommer från den ryska mediekanalen RBC, som rapporterat att beslutet grundar sig i att Google stoppat 17 ryska mediekanaler. Det började redan 2020, men efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 försattes Googles lokala dotterbolag i konkurs och företaget drog in sina kommersiella tjänster i Ryssland, skriver BBC. Begränsade inte material om Ukraina I juli 2022 dömdes Ryssland Google till böter på 21,1 miljarder rubel (301 miljoner pund), för att mediejätten inte hade begränsat tillgången till "förbjudet" material om kriget i Ukraina. Enligt RBC har summan ökat rekordmycket från ryskt håll eftersom bötesbeloppet dubblerats varje vecka sedan 2020. Google är i dag värderat till två miljoner dollar, skriver BBC. Bötessumman 20 kvintiljarder dollar är större än världens totala BNP, som av Internationella valutafonden uppskattas till 110 biljoner dollar.

Litauens oppositionella Socialdemokraterna och dess samarbetspartier står som vinnare i söndagens parlamentsval, enligt det preliminära valresultatet. Partiet blev störst med 52 av 141 parlamentsplatser. Regerande kristdemokratiska Fosterlandsförbundet med sittande premiärministern Ingrida Simonyte fick 28 platser, rapporterar public service-kanalen LRT. Socialdemokraterna har inlett samtal för att bilda en regeringskoalition med Bonde- och miljöpartiet samt partiet För Litauen som leds av förre premiärministern Saulius Skvernelis. De väntas hålla Natolandets stora försvarsbudget på 3,2 procent av bnp intakt. Fredsavtal farligt Redan innan rösterna var räknade slog landets före detta president Dalia Grybauskaitė fast att det efter valet rent utrikespolitiskt inte kommer bli någon stor skillnad – och att stödet till Ukraina och motståndet mot Ryssland förblir Litauens största prioritet. I en intervju med Euronews varnar Grybauskaitė för att förhandla fram ett fredsavtal i Ukraina, som tillåter Ryssland att behålla ockuperade områden, vilket president Vladimir Putin önskar. – Om vi ​​i väst och Nato tillåter Ukraina att ge efter och göra den här typen av kompromisser kommer det att innebära att väst har misslyckats med att stå upp mot terroriststaten vid våra gränser, säger hon. – Detta skulle också innebära att Ryssland får tid att förbereda sig för sin nästa omgång av aggression mot sina grannar Och det skulle inte nödvändigtvis vara de baltiska staterna – det kan också vara Moldavien, eller till och med Georgien, fortsätter expresidenten. ”Finns ingen återvändo för honom” Grybauskaitė menar att den ryske presidenten kommer att fortsätta att utgöra ett hot mot hela Europa så länge han sitter kvar vid makten. – Putins Ryssland i dag är en farlig granne. Det är inte bara Ryssland, det är Putins Ryssland, säger hon. – Främst för att Putin har startat ett öppet krig mot sina grannar och det finns ingen återvändo för honom. Fram till hans slut vid makten kommer han att förbli i ett krigsliknande sinnestillstånd, vilket gör honom till ett ständigt hot mot Europeiska unionen och dess grannar. Litauen har, precis som sina baltiska grannar, den senaste tiden rustat upp sina gränser i en historisk försvarssatsning.