Klimatministern KU-anmäls: "Mörkar utsläppen"

DN DEBATT. Sverige är ett föregångsland i klimatomställningen. Vänstersidan lyfter gärna att regeringens politik inte klarar att nå alla klimatmål. Men inte heller deras politik räcker till. Mycket kvarstår att göra, på båda sidor. Då måste arbetet ske långsiktigt, med sänkt tonläge, skriver Elisabeth Svantesson (M) och Romina Pourmokhtari (L) för regeringen.

Regeringens statsbudget för 2025 gör att utsläppen beräknas minska nästa år, samtidigt som skatterna sänks och folk får behålla mer i plånboken. Så ser en klimatpolitik som jobbar med folk – inte mot dem – ut, skriver Romina Pourmokhtari, Klimat- och miljöminister, i en slutreplik i debatten kring regeringens klimatpolitik.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) sålde Socialdemokraternas kombilotter under gymnasietiden. Nu berättar hon om erfarenheterna från telefonförsäljarjobbet där skuldsatta äldre pressades att köpa lotter. – Jag blev pressad att göra det. Chefen lyssnade in och sa: ”Du lägger inte på, du ska sälja”.

Regeringen gör nu den största satsningen på det civila försvaret sedan kalla kriget. Under presskonferensen på torsdagsmorgonen presenterades miljardsatsningen. – Vi gör det här för att hantera oförstådda händelser och ytterst ett beväpnat angrepp, säger minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M). 15 miljarder vill regeringen årligen lägga på det civila försvaret. Det är dubbelt så mycket som idag. – Det säkerhetspolitiska läget är fortsatt allvarligt och kommer att vara det under överskådlig framtid, säger ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M). Men för att bygga upp ett civilt försvar som kan stå emot konsekvenserna av ett krig under en längre tid behöver anslaget, enligt MSB, ligga på 20 miljarder årligen. ”Stärka digitaliseringen” Särskilda satsningar görs för att förmågan i sjukvården ska öka och försörjning av livsmedel och dricksvatten bli tryggare. 1,6 miljarder ska riktas till näten där mobilmaster och reservkraft ska stärkas för att kunna fungera under störda lägen. – Ju mer digitaliserade vi blir ju mer sårbara blir vi som människor och därför gör vi en stor satsning i elektronisk kommunikation, säger civilminister Erik Slottner (KD). ”Mycket att lära” Både civilminister Erik Slottner (KD) och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) hänvisade till hur kriget i Ukraina utspelar sig när de presenterade budgetförslagen. – I krig är det mycket tydligt hur känsligt samhället är när mat och vatten hotas. Sverige har mycket att lära av Ukraina, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

Det har gått snart två år sedan Liberalerna påbörjade omläggningen av klimatpolitiken i regeringsställning. Mitt fokus som klimat- och miljöminister ligger på alla de reformer vi ska genomföra under de kommande två åren, samtidigt är det värt att reflektera över allt som åstadkommits hittills, skriver Romina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister (L).

Kommuner där det byggs vindkraft ska få ersättning från staten. För detta avsätts 340 miljoner kronor i budgeten 2025. – Det här lägger grunden för ökad fossilfri elproduktion, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

Regeringen och SD meddelade på tisdagen att reduktionsplikten ska höjas från 6 till 10 procent. Något som de menar kommer att bidra till att Sverige når EU:s klimatmål till 2030. Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén anser att beskedet "inte är seriöst". Det är så uppenbart att Ebba Busch och Romina Pourmokhtari vilseleder oss i den här frågan. De är inte i närheten av att kompensera för utsläppsökningarna de orsakar, säger han. Är det inte bra enligt dig att de höjer reduktionsplikten? Att de skruvar litegrann på den reduktionsplikt som vi införde, det finns något i det. Men det viktiga här är att det blir en sådan liten effekt av det de gör. "Klimatbluff" Enligt regeringen innebär den höjda reduktionsplikten att utsläppen minskar med drygt 2 miljoner ton fram till år 2030. Centerpartiets talesperson för klimat- och energipolitik Rickard Nordin är kritisk. Man har ju ökat utsläppen först, med 4 miljoner ton om året. Jag skulle säga att det här är klimatbluff och siffertrixande. Utsläppen minskar inte alls så mycket som behövs, säger Nordin. C vill ha en högre procentsats, och tycker att även andra förnybara drivmedel, som biogas och hvo, ska inkluderats. Socialdemokraterna tycker att regeringens tvärvändning är "opålitlig och oseriös hantering". Från valet har det varit olika procentsatser, SD som ville ha regeringskris, och så nu kommer man med ett nytt besked i dag, säger klimatpolitiska talespersonen Anna-Caren Sätherberg. "Inte leda till det" S har också föreslagit en höjd reduktionsplikt i sin satsning "Sverigebränsle". Att de nu backar och inser att det är bra politik, det är ju bra. Men vi måste titta på allt i en helhet när de lägger budgeten så att man verkligen når de mål vi har satt ut, säger hon. Enligt Daniel Helldén kommer det inte att räcka för att nå EU:s klimatmål till 2030. Av det lilla de nu sade på presskonferensen finns ingenting som visar hur man ska nå målen. Den här marginella höjningen som man nu gör av reduktionsplikten kommer inte att leda till det.

Regeringen vänder och höjer reduktionsplikten. Men beskedet imponerar inte på oppositionen, som menar att de tvära kasten ger ett ”oseriöst intryck” och att höjningen inte är tillräcklig för att klara klimatomställningen. – Ebba Busch och Romina Pourmokhtari fortsätter vilseleda väljarna för att dölja att de inte har en plan för att klara omställningen, säger MP:s språkrör Daniel Helldén.

Reduktionsplikten kommer att höjas, bekräftar Tidöpartierna. Samtidigt sänks skatten på bränsle ytterligare. – På så sätt beräknas vi nå våra klimatmål till 2030 utan att det blir dyrare att vara svensk, säger energi- och näringsminister tillika vice statsminister Ebba Busch (KD). Finansminister Elisabeth Svantesson (M) säger att det är en stor utmaning att få ner utsläppen, samtidigt som det inte ska bli dyrare för konsumenten. ”Rättvis klimatomställning” Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari beskriver beslutet som en ”gyllene lösning”. – Det är så här man i praktiken genomför en effektiv och rättvis klimatomställning. Regeringen uppger att det är en ny typ av reduktionsplikt som lanseras, där även el för elbilar inkluderas. – Drivmedelsleverantörerna får nu inkludera el i publika laddstationer i sina utsläppsreduktioner, säger Busch. Viktigast vallöfte Sänkningen av reduktionsplikten var ett av Tidöpartiernas viktigaste vallöften – något som de också genomförde. Från och med den 1 januari i år sänktes den till 6 procent för både bensin och diesel. Innan årsskiftet låg den på 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel. Nu vill regeringen höja den till 10 procent nästa år. – Den beräknas sänka utsläppen kraftigt på kort sikt, med en utsläppsminskning på drygt 2,5 miljoner ton fram till år 2030, säger Romina Pourmokhtari.