Parkeringsmord utlöser en diplomatisk kris – varför?

Temat för årets klimatmöte är pengar. Världens länder ska under de två veckor som mötet i Baku i Azerbajdzjan pågår bland annat försöka enas om ett nytt mål för hur mycket pengar givarländerna ska lägga per år på klimatarbete. Men nu duggar beskeden om tunga världsledare som dissar mötet tätt. USA:s president Joe Biden och Kanadas premiärminister Justin Trudeau tänker inte dyka upp, rapporterar bland annat Euronews. Ulf Kristersson har tidigare meddelat att han inte kommer att åka, och inte heller EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kommer att vara på plats. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz kommer inte och Frankrikes president Emmanuel Macron avstår också med hänvisning till att mötet hålls i Azerbajdzjan. Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva deltar inte heller, detta på grund av den huvudskada han drabbats av efter ett fall i förra veckan. Enligt Euronews saknas också ledare från bland annat Japan, Australien, Mexiko och Indien på deltagarlistan. COP29 pågår mellan den 11 och 22 november.

Under lördagen skulle Natos viktigaste ledare ha träffats i tyska Ramstein för att enas om nya hjälppaket till Ukraina. Men av det blev det ingenting. När Joe Biden för en gångs skull signalerade deltagande i ett av de regelbundna Ramstein-mötena till stöd för Ukraina så valde Europas toppolitiker snabbt att också boka in resan till den amerikanska basen i sydvästra Tyskland. Storbritanniens Keir Starmer, Frankrikes Emmanuel Macron, Tysklands Olaf Scholz ihop med Kanadas Justin Trudeau och många andra ville träffa Biden och Ukrainas Volodymyr Zelenskyj för att diskutera hur Ryssland på bästa sätt kunde stoppas. Även Sveriges statsminister Ulf Kristersson skyndade sig att tacka ja och packade väskan. Alla stats- och regeringschefer av betydelse inom Nato ville medverka för att försöka påverka och få möjlighet att förstå hur Joe Biden planerade att sätta sin slutfinish på USA:s Ukrainastöd under de sista månaderna av mandatperioden. Det är mycket som måste hinnas iordningställas och pareras innan en eventuell Trump-era tar vid. Kris på hemmaplan Den mest brännande frågan... förstås om Zelenskyj skulle få grönt ljus att kunna använda de av USA donerade långdistansrobotarna mot ryska mål inne på ryskt territorium. I Moskva satt Putin och oroade sig. Skulle Kiev få nya vapensystem som kunde åsamka allvarliga förluster på den ryska sidan? Avgörande frågor för det ukrainska folket inför en tredje krigsvinter. Men plötsligt kom det ett oväder. Det största i mannaminne. Och allt blåste bort. Orkanen Miltons befarade framfart och det inrikespolitiskt känsliga läget i USA med en pågående valkampanj gjorde att Joe Biden i onsdags brådstörtat meddelade att han ställde in resan till Europa. Viktigare just nu än Ukraina var att finnas på plats under en pågående kris och demonstrera handlingskraft och empati i ett läge som annars kvickt hade utnyttjats av Donald Trump. (Republikanernas presidentkandidat hade tveklöst attackerat demokraternas ledarskap för bristande omsorg om de drabbade Florida-borna. Det fick inte ske.) Därför hellre svika Zelenskyj och de inkallade Nato-bröderna än att bli måltavla för Trumps pajkastning och öppna för en debatt om var Biden-administrationen har sina prioriteringar. Utan huvudpersonen ställdes mötet in Och vad skulle då de andra göra? Som satt där med sina Ramstein-biljetter i handen? Ja, ingen av ledarna fann någon mening i att genomföra mötet utan huvudpersonen från Washington. Hela sammankomsten ställdes in ”på obestämd tid”. Så viktigt var Ukraina. En orkan över Florida krossade inte bara hamnanläggningar och bostäder i Tampa utan även ett toppmöte som skulle bädda för utökat stöd till ett krigsutsatt land. Det säger en hel del om situationen i amerikansk politik just nu. Men också om läget för de europeiska ledarna som vinglar på ostadiga ben utan Washingtons assistans. Miltons orkanvindar, de så starka och dödliga, förvandlades till en oväntad medvind för Vladimir Putin. Men det blev också en storm som blottlade Europas utsatthet när världen står mitt i den farligaste epoken sedan andra världskriget.

En mamma, hennes fyra små barn och en 40-årig manlig bekant till familjen mördades i Ottawa sent under onsdagskvällen, rapporterar CBS. De hittades döda i ett hus i förorten Barrhaven. Barnen uppges vara två månader, två år, fyra år och sju år. – Det är en meningslös våldshandling utförd på helt oskyldiga människor, säger Ottawas polischef Eric Stubbs. Tidigare okänd för polisen Även pappan i familjen skadades, men uppges vårdas på sjukhus med stabilt tillstånd. Den 19-åriga mannen misstänks för de sex morden och uppges ha varit i Kanada för att studera. Polisen kunde gripa honom på brottsplatsen. Mannen ska inte ha varit känd av polisen sedan tidigare – och uppger att de aldrig larmats till adressen tidigare. – Detta mord kommer utan tvekan att tynga allas hjärtan under mycket lång tid, säger Eric Stubbs. Trudeau: ”Chock och förskräckelse” Även premiärminister Justin Trudeau har uttryckt sin sorg. – Självklart är våra första reaktioner chock och förskräckelse över detta fruktansvärda våld, säger han i ett uttalande. – Vi förväntar oss att samhället sträcker ut handen för att stödja familj och vänner, som kanadensare alltid gör. Ottawa Catholic School Board har skickat ut ett brev till elevernas föräldrar och bekräftat att två av offren var elever på skolan. ”Våra djupaste sympatier och uppriktiga kondoleanser går till offrens familjer samt nära och kära under denna otroligt svåra tid. Vi kan inte föreställa oss vilken smärta och sorg de måste uppleva”, stod det i brevet enligt CBS. Skolan har tillsatt krisstöd som kommer vara tillgänglig både för personal och elever.

– Jag oroar mig för honom. Jag fick nyss höra talas om hans diagnos men jag ska tala med honom. Rishi Sunak, Storbritanniens premiärminister, önskar via sociala medier kungen ett "snabbt och fullständigt tillfrisknande". Från Frankrike skickar president Emmanuel Macron en hälsning via X, tidigare Twitter. "Önskar hans majestät kung Charles III ett snabbt tillfrisknande. Våra tankar går till det brittiska folket", skriver Macron. Även Kanadas premiärminister Justin Trudeau tog till sociala medier för att meddela att hans "tankar är med" Charles, som han hoppas tillfrisknar skyndsamt. Det var i måndags beskedet kom att kungen behandlas för cancer, av ett slag som inte närmare offentliggjorts. Sjukdomen upptäcktes i samband med att Charles förra helgen opererades för förstorad prostata – men det ska inte handla om prostatacancer. Kung Charles fortsätter att fungera som Storbritanniens statschef, men har tills vidare ställt in sina officiella uppdrag. Andra högt uppsatta medlemmar av kungahuset väntas sköta kungens åtaganden.

Beskedet om att skådespelaren Matthew Perry är död har väckt starka reaktioner bland hans vänner, kollegor och fans. ”Jag kommer aldrig glömma hur vi lekte på skolgården, och jag vet att människor runt om i hela världen aldrig kommer att glömma den glädje som han skänkte dem”, skriver Kanadas premiärminister Justin Trudeau på X.

Justin Trudeau och skådespelaren Matthew Perry kände…

Svenska H2 Green Steel för samtal med Kanadas regering om att bygga en fabrik i norra Quebec, rapporterar Bloomberg. Stålprojektet skulle innebära en investering på 3,2–6 miljarder euro, motsvarande upp till 70 miljarder kronor. Olika scenarier för fabriken övervägs, där en mer ambitiös plan skulle inkludera ett komplett stålverk med 2 000 anställda, liknande H2GS:s anläggning i Boden. – Vi tar med oss en portfölj av kunder som vill ha leveranser i Nordamerika, säger bolagets vd Henrik Henriksson. Han är på besök i Kanada med en svensk delegation ledd av finansmannen Marcus Wallenberg, för att bland annat träffa Kanadas premiärminister Justin Trudeau och lokala tjänstemän. H2GS uppgav i september att bolaget överväger nya projekt i USA, Kanada, Brasilien och Portugal efter att ha säkrat finansiering om 18 miljarder kronor. Vi går mot en händelserik ekonomihöst. Är noteringsklimatet på väg att bli hett igen? Vad händer med bomarknaden när alla bundna lån löper ut? Och hur ska det gå för den historiskt svaga kronan? Med Omni Ekonomi, Omnis systerapp, får du alla affärsnyheter du behöver på ett ställe. Lägg därtill dagliga aktieanalyser direkt i appen, kommentarer från hundratals experter, fördjupning och förklaring, samt upplåst innehåll från världens ledande medier. Och mycket mer.

Efter att en av Indiens mest efterlysta män mördats i Kanada har relationen mellan länderna surnat. Enligt den indiska ledningen var Hardeep Singh Nijjar en sikhisk extremist, beredd att använda våld för att göra Punjab till en egen stat. Men sikhisk separatsim är till stora delar en en dröm hos exilsikher och ett politiskt hjärnspöke för den indiske premiärministern Narendra Modi, skriver The New York Times som besökt Punjab. India’s feud with Canada highlights how Prime Minister Narendra Modi has amplified a separatist threat that in reality is largely a diaspora illusion. By Suhasini Raj, Mujib Mashal and Hari Kumar 28 September, 2023 JALANDHAR, India — During his first trip to India as Canada’s prime minister in 2018, Justin Trudeau made a visit to the northern state of Punjab, where he got a photo op in full Punjabi dress at the Golden Temple, the holiest site of the Sikh religion. He also got, courtesy of the Indian government, an earful of grievances — and a list of India’s most-wanted men on Canadian soil. The killing this summer of one man on that list, Hardeep Singh Nijjar, has turned into a diplomatic war between India and Canada. Trudeau claimed this month that Indian agents had orchestrated the assassination inside Canada. India rejected the assertion and accused Canada of ignoring its warnings that Canadian Sikh extremists such as Nijjar were plotting violence in Punjab in hopes of making the state into a separate Sikh nation. But beyond the recriminations, a more complex story is unfolding in Punjab, analysts, political leaders and residents say. While the Indian government asserts that Canada’s lax attitude toward extremism among its politically influential Sikhs poses a national security threat inside India, there is little support in Punjab for a secessionist cause that peaked in deadly violence decades ago and was snuffed out. Violence in Punjab that the government of Prime Minister Narendra Modi attributes to Sikh separatists is, in fact, mostly gang-related, a chaotic mix of extortion, narcotics trafficking and score-settling. The criminal masterminds, often operating from abroad, take advantage of economic desperation in a state where farmers are crushed by rising debt and many youths lack employment or direction — problems compounded by a feeling of political alienation in minority Sikh communities. For Modi, the pursuit of a small but noisy assemblage of criminals in a faraway country — India had been pushing for the extradition of 26 before Nijjar’s death — and the amplification of the separatist threat provide an important political narrative before a national election early next year. It furthers his image as a strongman leader who will go to any extent to protect his nation. It has prompted even some of his staunchest critics to rally around him in the face of Canada’s accusation. And it offers a fresh threat to point to after Modi capitalized on violent Islamic militancy emanating from Pakistan before the last election, in 2019, to create a political wave. On Tuesday, the Indian foreign minister, S. Jaishankar, said that Canada had seen “a lot of organized crime” related to “secessionist forces,” while adding that targeted killings were “not the policy of the Indian government.” Stoking the threat of Khalistan — the would-be Sikh homeland — as a national issue once again has pushed India’s 25 million Sikhs into a difficult space. Old wounds of prejudice against them have been reopened, and they now find themselves in the middle of a diplomatic clash that separates them from family in the large Sikh diaspora. For Modi’s governing Bharatiya Janata Party, or BJP, there is little cost in an exaggerated portrayal of security risks in a minority community, analysts say. The party, whose leaders espouse a nationalist ideology that prioritizes majority Hindus over minority groups like Muslims and Christians, has tried to court Sikhs as a constituency, seeing them as part of the extended Hindu family. Modi himself has often visited Sikh temples and worn the Sikh turban. But Sikhs have vehemently opposed that effort, viewing it as an attempt to erase their unique identity — both as a community and as followers of a religion they consider distinct. Sikhs were a dominant part of a farmers’ movement in 2021 that gave Modi the biggest political challenge of his decade in power, forcing him into a rare concession, with Parliament repealing laws intended to open agriculture to market forces. In Punjab assembly elections last year, the BJP managed to win only two out of 117 seats. Whenever Punjabis have felt unheard and angry in recent years, they have voted out their government, not pursued separatism. In 2022, that discontent was so widespread that Punjab voted for none of the old parties that had previously governed it, including the preeminent Sikh religious party. Instead, it voted into power a relatively new outfit that was in power in just one other state, because it promised better governance — improved schools and health care. “There is no Khalistan movement as such,” said Surinder Singh Jodhka, a professor of sociology at the Jawaharlal Nehru University in New Delhi. “But there is a sense that somehow justice is not done to us.” Khalistan has remained largely a diaspora issue, with proponents of violently pursuing the cause making up a tiny minority. To the extent that Sikhs in Punjab talk about separatism, it is in opposition to a national ruling party and its sister organizations, some with their own trail of violence, that speak openly about their desire to turn India into a Hindu state. It was a sentiment expressed this year by a young man who paraded around the state portraying himself as the new prophet of Khalistan, prompting a search and an internet shutdown. The rise of the 30-year-old preacher, Amritpal Singh, was mysterious. His arrest in a cat-and-mouse chase this spring, after his supporters had grown so emboldened that they attacked a police station to free one of their detained accomplices, put a quiet end to his saga. But Singh, giving speeches and interviews in which he mixed his appeal for the separatist cause with social issues such as drug rehabilitation, gave voice to a feeling that the BJP has been prejudiced by pursuing and prosecuting Sikhs for doing the same thing that India’s Hindu right itself has done — express ideas of religious nationalism. “Which mountain has been brought down by merely talking about Sikhs’ rights?” said Gurdeep Singh, a farmer in Punjab. The Khalistan separatist movement, which dates in earnest to before the birth of post-colonial India in 1947, reached a bloody climax in the 1980s, when a group of militants violently took over the Golden Temple to push their cause. The wave of separatist violence at the time included the bombing of an Air India flight, en route to London from Toronto, that killed more than 300 people. Afterward, as the separatist violence fizzled out, hope for a more inclusive future for Sikhs took hold, even with little justice for the widespread violence inflicted by the government in the name of cracking down on extremists. Between 2004 and 2014, India had its first, and only, Sikh prime minister, Manmohan Singh. But Khalistan remained a preoccupation of some Sikhs in countries like Australia, Britain and the United States. Canada, with more than 770,000 Sikhs, has the largest Sikh population outside India. A large number of them left India during the separatist violence, or the years immediately after it, carrying wounds that fueled their Khalistani advocacy. “They don’t even have funds, and they can’t come here because they are banned in India, but they try to provoke people on social media,” said Paramjit Singh, 45, a truck driver who lives on the outskirts of Jalandhar, in northern Punjab. “They don’t let people eat in peace.” Nevertheless, Khalistan has become more frequently discussed in Indian national politics over the past three years. As Modi’s lieutenants grew frustrated with the Sikh-led farmer protests in 2021, they often labeled the protesters as Khalistanis stoked by outside forces. “Mr. Modi is playing this politics for votes,” said Kamaljit Singh, a farmer from the outskirts of Jalandhar who participated in the protests. “We are caught in the middle.” © 2023 The New York Times Company. Read the original article at The New York Times.

▸ Kanadas premiärminister Justin Trudeau ber Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj om ursäkt.

Kanadas premiärminister Justin Trudeau ber om ursäkt till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Detta efter att en ukrainsk krigsveteran, som stred i ett frivilligförband för Nazityskland under andra världskriget, bjöds in till Kanadas parlament under förra veckan. Det skriver flera medier. – Att omedvetet ha hyllat den här individen var ett fruktansvärt misstag och en kränkning av dem som led svårt i nazistregimens händer, säger han. Veteranen i fråga är 98-årige Jarsolav Hunka, som bjöds in av talmannen i samband med att Zelenskyj besökte parlamentet. Talmannen Anthony Rota lämnade sin post på tisdagen och sa då att han inte kände till att Hunka stridit för Nazistyskland.