Pojke har fått träd över sig

Gammalt eller nytt, längd eller alpint och Stockholm mot Sverige. Det är så det har utmålats, men det handlar egentligen mer om individuella meningsskiljaktigheter. Sen är även ekonomin, fördelning av pengar och uteblivna resultat en grogrund för missnöje. Det har varit en fallerad fartsatsning, missnöje bland åkare, sponsorer som hoppat av och stor ruljangs bland ledare de senaste åren. Både inom längd och alpint. Pandemin och lågkonjunkturen har satt sina spår ekonomiskt och återväxten, främst på herrsidan, har vacklat. Det har lett till stora konflikter i skidförbundets styrelse. Det har varit hot, krav på avgång, polisärenden och anmälan till riksidrottsnämnden. Förbundet står inför en hel del utmaningar rörande ekonomin och återväxten. Valberedningens kandidat Jonas Bauer, tidigare chef för Skistar och vd för Vasaloppet, utmålas som Stockholmsfalangen och det alpina alternativet. Motkandidaten Anders Furubeck är idag ordförande för Norrbottens skidförbund och sitter även med i skidförbundets styrelse. Han ser ut att ha stöd från både de södra och norra delarna av Sverige. Problemet är egentligen att ingen vet vad de olika kandidaterna står för och vill. Det verkar mer handla om för eller emot och väldigt lite om visioner och framtid. Det har länge gnisslats om hur pengarna fördelas mellan längd och alpint, men utöver det så styr dom sin egen ekonomi var för sig och förbundet har sin kassa. Det blandas dock lätt ihop när ekonomin presenteras. För mig låter hela den här soppan mer som en personlig vendetta mellan två styrelseledamöter som har spillt över på hela förbundet. Avgående ordförande Karin Mattsson har försökt släcka bränder som blossat upp gång på gång, och det har knappast påverkat styrelsens arbete positivt. Förhoppningsvis kan den nya ordföranden ena och inte låta meningsskiljaktigheter mellan individer eller falanger färga synen på hur förbundet mår och arbetar, eller hur dom ska staka ut vägen framåt. Svensk skidsport behöver det, för det finns nog med utmaningar ändå.

Förra hösten skapade ovädret Hans stor förödelse i Åre när Mörviksån, som rinner genom byn, svämmade över. Hus hängde i luften, fastigheter fylldes med lera och vatten, och vägar och broar rasade. Nu genomförs arbetet med att bygga upp bland annat vägar och broar i de centrala delarna av Åre. – Vi förstärker bron och breddar själva vattenfåran så att den ska klara av en större mängd vatten. Vi klimatanpassar inför kommande situationer med stora vattenmängder, säger Viktor Edlund, projektledare vid Åre kommun. Extremväder blir vanligare I en färsk rapport från Svenskt Näringsliv konstateras att extremväder, som kraftiga skyfall, med stor sannolikhet kommer att bli allt vanligare framöver. I rapporten pekas nio områden i Sverige ut där risken för bland annat ras och jordskred är särskilt stor. Det är områden från Skåne i söder och ända upp till Gällivare i Norrbotten. Klimatanpassning Nu lyfter Svenskt Näringsliv vikten av att klimatanpassa. – Det kan handla om att man höjer upp banvallen på en järnväg som går genom ett område med översvämningsrisk. På vägar i liknande riskområden behöver man se till att det finns vattenavrinning så att inte allt vatten hamnar på vägbanan, och riskerar att leda till vägras eller liknande, säger Nils Paul, infrastrukturexpert på Svenskt Näringsliv. Och Nils Paul menar att det är bråttom. – Det här behöver åtgärdas skyndsamt.

Allt torrare – och allt blötare. Vädret kommer att ställa till det i allt större skala i hela världen i takt med klimatförändringarna. – I takt med att Sverige blir varmare, torrare och blötare måste tempot för klimatanpassningarna skruvas upp i alla delar av samhället. Tiden när det gick att komma undan åtgärder för att minska effekterna av klimatförändringarna är över, säger Per Sangrud, hållbarhetschef på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling, i ett pressmeddelande. De har tagit fram ett index som rankar landets samtliga kommuner för att se var det är bäst att bo ur ett klimatperspektiv. Och det är Piteå i Norrbotten som hamnar på första plats. I botten däremot hamnar Östhammars kommun i Uppsala.

De parametrar man tittat på är statistik kring naturskador, hur långt kommunerna har kommit i arbetet med klimatanpassning och samhällsplanering och i vilken utsträckning invånarna använder gröna skatteavdrag för att minska sin bostads klimatpåverkan. Behövs politiska lösningar Rapporten är en bild av nuläget samt vad svenskarna själva tycker och vad de gör på egen hand för att minska klimatavtrycket från sin bostad.

– Den som äger sitt boende har naturligtvis ett eget ansvar för att skydda sin bostad när klimatet förändras, men det kommer även krävas omfattande lösningar från politiskt håll. Regeringens strategi för klimatanpassning lägger stort ansvar på kommunerna som nu måste höja ambitionsnivån kraftigt, säger Per Sangrud.

Hur mycket älg som ska skjutas styrs idag av älgförvaltningsgrupper runt om i landet. Syftet är att få en lokal bild över hur stor älgstam som är lämplig beroende på hur mycket betesskador djuret orsakar. Planerna godkänns sedan av länsstyrelsen. I grupperna är både jägare och markägare representerade, men ordförande har utslagsröst. Kalla faktas genomgång visar att i våra fyra nordligaste län sitter skogsbolag på 18 av 19 ordförandeposter.

En fördelning Niklas Egels-Zandén, professor i management organisation vid Handelshögskolan i Göteborg ser faror med. – Är det så att de jobbar för samhällets bästa eller jobbar de för sitt företags bästa? Den frågan kommer automatiskt när man stoppar in vinstdrivande aktörer i denna typ av roller, säger han. – Så man ska vara väldigt försiktig tycker jag, med att ge dem stor makt i de här positionerna. Sveaskoganställd ordförande i tre områden Granskningen visar också att en person kan sitta på flera stolar. I Norrbotten är exempelvis samme man från Sveaskog ordförande i tre älgförvaltningsområden. Något de själva inte ser ett problem med. – Jag tycker det är snarare en styrka att vi tillsammans kan ta det här ansvaret och representera alla markägare och viljan att uppnå de förväntningar som ställs på Sveriges skogsbruk, säger Rickard Sandström ansvarig jaktfrågor Sveaskog. Jägareförbundet kräver åtgärder Som Kalla fakta tidigare berättat känner många jägare sig hotade av skogsbolagen till att jaga mer, eftersom bolagen vill få ned betesskadorna. Och Svenska Jägareförbundet kräver nu att politiker och myndigheter agerar mot maktfördelningen i förvaltningen innan älgen rödlistas. – Maktfördelningen, med ganska kraftig slagsida åt skogsbolagen blir ett demokratiproblem. Idag har vi rätt många exempel på där man inte har haft ett samråd ens. Utan en person har suttit och gjort en plan och skickat den till Länsstyrelsen. Då är det ingen förvaltning utan snudd på diktatur, säger Daniel Ligné riksjaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet.

Regeringen vill att Sverige ska ökar produktionen av inhemsk mat. Men bönderna blir allt färre. Värst är utvecklingen i norra Sverige. – Det behöver inte bli krig för att vi ska bli utan mat här uppe, säger Elisabeth Öberg, projektledare för Norrbottens livsmedelsstrategi ”nära mat”.

Polisens fjällräddare undsätter varje år totalt ett par hundra personer i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Dalarna. De allra flesta räddningsuppdrag sker i Kirunafjällen, mer specifikt vid Kebnekaise. – Väldigt många som vill upp på Kebnekaise behöver hjälp förr eller senare. De blir för tungt att gå upp, de har inte tillräcklig fysik och kanske för lite utrustning. Uppe på berget blir det ofta väderomslag till det sämre på ett annat sätt än i dalgångarna och det kan skapa problem, säger Stefan Källström. Vanligaste skadorna som kräver fjällräddningar och vrickningar och stukningar av olika slag då personer fallit och gjort sig illa. Andra vanliga orsaker är bristande utrustning och att personer inte varit förberedda på den fysiska ansträngningen eller dåligt väder. Minskat antal räddningsuppdrag Fram till pandemin låg antalet fjällräddningsuppdrag per år på en stabil nivå fler år i rad. Under pandemin ökade antalet räddningsuppdrag under sommarsäsongerna. Ett ökat antal hemestrande svenskar utan fjällvana tros vara en av orsakerna.

Efter pandemin ses en nedåtgående trend när det gäller antalet räddningsuppdrag. Stefan Källström tror att det hänger ihop med att hemestertrenden i fjällvärlden avtagit och att inflationen gjort fjällvistelsen dyrare samtidigt som Svenska Turistföreningen dragit ner på antalet stugbäddar i fjällen. – Antalet räddningsuppdrag följer antalet turister naturligtvis. Vi vet att turismen minskat under de här åren men vi tror att turismen återvänder på något sätt, att det ökar igen och därmed att antalet räddningsuppdrag också kommer att öka, avslutar Stefan Källström.

Den tidigare orkanen Kirk väntas slå mot Sverige under torsdagen och fredagen. – Den kan ge rejält blåsigt väder här, säger TV4:s meteorolog Linda Eriksson. SMHI utfärdade under tisdagen en varning för höga flöden i kustområdet mellan Kramfors och Umeå. Det finns risk för att översvämningar och höga strömhastigheter i vattendragen. Varningen gäller från torsdagen fram till midnatt på fredag. Ytterligare två varningar har utfärdats i Norrbotten. I den nordöstra delen varnar man för snöfall från och med onsdagskväll fram till torsdag morgon. I den nordligaste delen av Lapplandsfjällen varnas för hård vind. ”Från onsdag eftermiddag till torsdag morgon väntas hård eller mycket hård sydostlig vind på kalfjället, 15-20 m/s”, skriver SMHI.

Region Norrbotten har gjort en anmälan enligt lex Maria, där det framgår att patienten sökte vård på grund av en knöl under ögonlocket. Man planerade för en provtagning av knölen, men den blev uppskjuten i en månad på grund av att läkaren blev sjuk. Vårdenheten som anmälts är Länskliniken för ögon. När provet väl var taget dröjde det ytterligare 40 dagar innan provsvaret uppmärksammades och man kunde sätta in vidare åtgärder. Det visade sig att en operation var nödvändig, men när det väl var dags gick inte ögat att rädda. Ögat hade kanske kunnat räddas Region Norrbottens bedömning av fallet är att patienten har drabbats av en allvarlig vårdskada och skriver i anmälan att man eventuellt hade kunnat rädda ögat om ”vården hade flutit på bättre”. En anmälan enligt lex Maria ska göras vid allvarlig vårdskada eller risk för en allvarlig vårdskada. Anmälan i det aktuella fallet gjordes i september 2024, händelseförloppet sträcker sig från augusti förra året, till och med februari i år.

På Helena Bozza Skjöldmöes studio, Bozza Workshop i Luleå, varken tatuerar eller tar de bort tatueringar på minderåriga, även i fall det inte finns något förbud i Sverige. Trots det får de flera förfrågningar från minderåriga som både vill tatuera sig och lasra bort tatueringar. – Det är ju hemskt att säga nej. Jag förstår ju att den här personen till varje pris kommer ta bort den eller tatuera över den igen, säger Helena Skjöldmöe. Nu vill hon förbjuda minderåriga från att tatuera sig och ändra lagen, även om man har sina föräldrar eller målsmans godkännande, något Norrbottens-Kuriren tidigare rapporterat om. – Barn ska inte tatuera sig överhuvudtaget, ofta när man har yngre som vill göra en tatuering brukar jag be dem göra en konsultation hos oss med sina föräldrar, vilket är gratis hos oss. Ofta handlar det inte om att föräldrarna tycker att det är en bra ide, utan att de inte kan säga nej, säger Helena. Får förfrågningar från minderåriga varje vecka Att tatuera över en oönskad tatuering istället för att lasra den kan leda till problem, då det kan bli ännu svårare i framtiden att ta bort den. Många väljer att lägga flera mörkare lager ovanpå den oönskade tatueringen, enligt Helena. – Till slut ser det för jävligt ut, och då har de flera lager tatueringar. Det blir extremt kostsamt att lasra det sen, säger Helena. Trots salongens förbud inkommer det allt fler minderåriga som ångrat sig och vill lasra bort sina tatueringar, men även de som vill tatuera sig. – Vi har säkert fyra till fem förfrågningar från minderåriga varje vecka som vill tatuera sig, säger Helena. Samtidigt ökar efterfrågan i alla åldersgrupper bland de som vill ta bort en tatuering. – Det är de senaste två åren som det har exploderat, säger Helena. Kan i värsta fall leda till sepsis Många förstår inte att det är en längre behandling som måste genomföras och det finns risk att man kan få blåsor. – Det är en jättetung behandling, det är inte i närheten av att tatuera sig. Vi gör en elektrisk brandskada, sen ska den skötas, säger Helena. Vid en laserbehandling får personen tydliga instruktioner om hur man ska ta hand om det lasrade området, då det kan gå illa om man inte gör det. Därför menar Helena att man inte kan belasta barn med den eftervården. – Får du en infektion i ett lasrat område kan du få sepsis, så det är en tung behandling, säger Helena

En äldre kvinna i Norrbotten sålde bröd och bullar via sociala medier – utan tillstånd.  Trots flera vitesbesked från kommunen fortsatte bakförsäljningen. Nu döms kvinnan till fängelse, skriver NSD.   – Det här har tagit väldigt hårt på henne, säger kvinnans advokat Frida Larsson.