Pojke har fått träd över sig

Ökad byråkrati och möjlighet till kännbara påföljder för alla i kedjan kan betyda att hela skogsnäringen tappar fart och att risktagande i fråga om innovation, förädling och investeringar bromsas. Avskogningsförordeningen måste skjutas upp och göras om skriver, Anders Öberg, (S) Regionstyrelsens ordförande Norrbotten, Åsa Ågren Wikström (M) Vice ordförande Regionala Utvecklingsnämnden Region Västerbotten och Jonny Lundin (C) ordförande Regionala utvecklingsnämnden Region Västernorrland.

Flickan som överlevde kraschen på Brändön utanför Luleå där tre ungdomar dog minns ingenting från olycksnatten, rapporterar SVT Norrbotten. Hon skadades svårt. – Prognosen ser ljus ut för att hon ska bli återställd, säger Erik Lampinen vid polisen till kanalen.

Forskare vid Luleå tekniska universitet, LTU, har låtit över 1 000 personer i Norrbotten och Västerbotten genomgå en undersökning om sina levnadsvanor och sin hälsa. Hela 66 procent av personerna som medverkade uppgav att de bastade minst en gång per månad. Undersökningen visade också att dessa personer hade bättre hälsoresultat och på olika sätt mådde bättre jämfört med de som inte bastade. Social effekt Åsa Engström, professor vid LTU, som har varit med och tagit fram den här undersökningen är själv en stor vurmare för bastubad. Hon berättar att de vid LTU har en del hypoteser om varför bastubadare mår bättre och att en av dem kan vara den sociala aspekten. – Att man träffas i bastun och resonerar (med andra personer) men också att man stillar sig, sitter lugnt i värmen och kopplar ifrån all annan möjlig stress runt omkring sig, säger hon i Efter fem. Ett bra alternativ till motion Även tidigare undersökningar har visat att bastubad rent fysiologiskt har en hälsosam effekt på hjärta, kärl och muskler. Bland annat vidgar det blodkärl och ökar genomströmningen av blodflödet. Även om studien visade att de som bastar var mer fysiskt aktiva menar Åsa att själva bastandet också har en liknande effekt som att motionera, exklusive konditionen. – Det här kan därför vara ett bra alternativ om man har svårigheter att röra sig. Så kan man ändå få hälsoeffekterna genom att sitta en stund i bastun, avslutar hon.

När hon var 32 år, sommaren 2020, fick hon veta att hon har en genmutation som ger 50-80 procents ökad risk för att få bröstcancer. På hösten kände hon knölen. – Först tänkte jag att jag väntar och ser och försöker att inte bli orolig, men när den inte försvann utan blev större, då blev jag orolig på riktigt. Max fem veckor Enligt det standardiserade vårdförloppet för bröstcancer som infördes 2016 så är målet att minska onödig väntan och ovisshet för patienterna. Från en välgrundad misstanke om cancer till behandling ska det inte ta mer än 5 veckor. Statistik från landets cancercentrum visar att i år har varannan patient fått vänta längre. – Det är fruktansvärt, jag vet flera som fått bråka sig till undersökningar och i vissa fall har man fått tag på det i rätt tid, och i vissa fall har det gått jättelångt, säger Gunilla. Stora skillnader i landet I Norrbotten får nästan alla behandling inom fem veckor, i Västmanland får 4 av 5 vänta längre. Västra Götaland, som Gunilla tillhör, är en av 18 regioner som inte når upp till målet, och personalbristen är ett stort problem. – Det ser olika ut i olika perioder, i år har vi haft brist på mammografiläkare, säger Jenny Heiman, överläkare i kirurgi på Sahlgrenska universitetessjukhuset och fortsätter: – De fem veckorna är en vision av den ledtid vi skulle önska, utan hänsyn till vilka resurser vi har. Men visst kan det vara frustrerande om vi har många patienter i kö och det skapar mycket onödig oro för de som får vänta. En gång cancer alltid cancer Gunilla fick vänta i nio veckor på behandling och då hade hon gråtit och bråkat för att skynda på processen. – Ovissheten är väldigt jobbig, säger hon. Nu är hon cancerfri och har fått sitt andra barn, men helt har hon inte släppt det hon varit med om. – Jag brukar säga att en gång cancer alltid cancer. Det ligger alltid och gnager i perioder.

SMHI har utfärdat en orange vädervarning på Lapplandsfjället för mycket hårda vindar och snöbyar. På flera håll väntas vindarna nå stormstyrka. Nu varnar man för att gå ut på fjället i onödan, eftersom det väntas bli mycket svårt att orientera sig samt förflytta sig. Dessutom är risken för förfrysning stor, skriver SMHI. – Det kommer vara besvärligt. Jag skulle absolut säga att det är farligt. Man ska inte ge sig ut på fjället i ett sådant här väder, säger TV4-meteorologen Ingrid Eronn. Kraftig vind i öst Varningen gäller mellan klockan 21 i kväll och 09 på onsdag morgon men det kan fortsätta blåsa kraftigt in på förmiddagen. SMHI har också utfärdat en gul vädervarning för mycket hårda vindar i delar av Norrbottens inland, från Jokkmokk upp till Kiruna, under natten. Boende uppmanas att förankra lösa föremål och förbereda sig för problem i trafiken. Varningen i öst gäller inte för kombination med snö, då nederbörden väntas avta när ovädret lämnar fjället. – Det kommer att vara blåsigt längs hela kustremsan men ovädret passerar ganska snabbt och under morgondagen, bakom det här, så spricker det upp. Imorgon blir det soligt i en stor del av landet, säger Ingrid Eronn.

En man får 40 000 kronor från SVT efter en konflikt kring programmet ”Den stora älgvandringen”, rapporterar P4 Norrbotten.  Efter en förlikning fördubblades beloppet som mannen hade krävt. – När de kommer ut på landet ska allting vara gratis. Det tolererar jag inte, säger mannen till Tidningen Ångermanland.

Gammalt eller nytt, längd eller alpint och Stockholm mot Sverige. Det är så det har utmålats, men det handlar egentligen mer om individuella meningsskiljaktigheter. Sen är även ekonomin, fördelning av pengar och uteblivna resultat en grogrund för missnöje. Det har varit en fallerad fartsatsning, missnöje bland åkare, sponsorer som hoppat av och stor ruljangs bland ledare de senaste åren. Både inom längd och alpint. Pandemin och lågkonjunkturen har satt sina spår ekonomiskt och återväxten, främst på herrsidan, har vacklat. Det har lett till stora konflikter i skidförbundets styrelse. Det har varit hot, krav på avgång, polisärenden och anmälan till riksidrottsnämnden. Förbundet står inför en hel del utmaningar rörande ekonomin och återväxten. Valberedningens kandidat Jonas Bauer, tidigare chef för Skistar och vd för Vasaloppet, utmålas som Stockholmsfalangen och det alpina alternativet. Motkandidaten Anders Furubeck är idag ordförande för Norrbottens skidförbund och sitter även med i skidförbundets styrelse. Han ser ut att ha stöd från både de södra och norra delarna av Sverige. Problemet är egentligen att ingen vet vad de olika kandidaterna står för och vill. Det verkar mer handla om för eller emot och väldigt lite om visioner och framtid. Det har länge gnisslats om hur pengarna fördelas mellan längd och alpint, men utöver det så styr dom sin egen ekonomi var för sig och förbundet har sin kassa. Det blandas dock lätt ihop när ekonomin presenteras. För mig låter hela den här soppan mer som en personlig vendetta mellan två styrelseledamöter som har spillt över på hela förbundet. Avgående ordförande Karin Mattsson har försökt släcka bränder som blossat upp gång på gång, och det har knappast påverkat styrelsens arbete positivt. Förhoppningsvis kan den nya ordföranden ena och inte låta meningsskiljaktigheter mellan individer eller falanger färga synen på hur förbundet mår och arbetar, eller hur dom ska staka ut vägen framåt. Svensk skidsport behöver det, för det finns nog med utmaningar ändå.

Förra hösten skapade ovädret Hans stor förödelse i Åre när Mörviksån, som rinner genom byn, svämmade över. Hus hängde i luften, fastigheter fylldes med lera och vatten, och vägar och broar rasade. Nu genomförs arbetet med att bygga upp bland annat vägar och broar i de centrala delarna av Åre. – Vi förstärker bron och breddar själva vattenfåran så att den ska klara av en större mängd vatten. Vi klimatanpassar inför kommande situationer med stora vattenmängder, säger Viktor Edlund, projektledare vid Åre kommun. Extremväder blir vanligare I en färsk rapport från Svenskt Näringsliv konstateras att extremväder, som kraftiga skyfall, med stor sannolikhet kommer att bli allt vanligare framöver. I rapporten pekas nio områden i Sverige ut där risken för bland annat ras och jordskred är särskilt stor. Det är områden från Skåne i söder och ända upp till Gällivare i Norrbotten. Klimatanpassning Nu lyfter Svenskt Näringsliv vikten av att klimatanpassa. – Det kan handla om att man höjer upp banvallen på en järnväg som går genom ett område med översvämningsrisk. På vägar i liknande riskområden behöver man se till att det finns vattenavrinning så att inte allt vatten hamnar på vägbanan, och riskerar att leda till vägras eller liknande, säger Nils Paul, infrastrukturexpert på Svenskt Näringsliv. Och Nils Paul menar att det är bråttom. – Det här behöver åtgärdas skyndsamt.

Allt torrare – och allt blötare. Vädret kommer att ställa till det i allt större skala i hela världen i takt med klimatförändringarna. – I takt med att Sverige blir varmare, torrare och blötare måste tempot för klimatanpassningarna skruvas upp i alla delar av samhället. Tiden när det gick att komma undan åtgärder för att minska effekterna av klimatförändringarna är över, säger Per Sangrud, hållbarhetschef på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling, i ett pressmeddelande. De har tagit fram ett index som rankar landets samtliga kommuner för att se var det är bäst att bo ur ett klimatperspektiv. Och det är Piteå i Norrbotten som hamnar på första plats. I botten däremot hamnar Östhammars kommun i Uppsala.

De parametrar man tittat på är statistik kring naturskador, hur långt kommunerna har kommit i arbetet med klimatanpassning och samhällsplanering och i vilken utsträckning invånarna använder gröna skatteavdrag för att minska sin bostads klimatpåverkan. Behövs politiska lösningar Rapporten är en bild av nuläget samt vad svenskarna själva tycker och vad de gör på egen hand för att minska klimatavtrycket från sin bostad.

– Den som äger sitt boende har naturligtvis ett eget ansvar för att skydda sin bostad när klimatet förändras, men det kommer även krävas omfattande lösningar från politiskt håll. Regeringens strategi för klimatanpassning lägger stort ansvar på kommunerna som nu måste höja ambitionsnivån kraftigt, säger Per Sangrud.

Hur mycket älg som ska skjutas styrs idag av älgförvaltningsgrupper runt om i landet. Syftet är att få en lokal bild över hur stor älgstam som är lämplig beroende på hur mycket betesskador djuret orsakar. Planerna godkänns sedan av länsstyrelsen. I grupperna är både jägare och markägare representerade, men ordförande har utslagsröst. Kalla faktas genomgång visar att i våra fyra nordligaste län sitter skogsbolag på 18 av 19 ordförandeposter.

En fördelning Niklas Egels-Zandén, professor i management organisation vid Handelshögskolan i Göteborg ser faror med. – Är det så att de jobbar för samhällets bästa eller jobbar de för sitt företags bästa? Den frågan kommer automatiskt när man stoppar in vinstdrivande aktörer i denna typ av roller, säger han. – Så man ska vara väldigt försiktig tycker jag, med att ge dem stor makt i de här positionerna. Sveaskoganställd ordförande i tre områden Granskningen visar också att en person kan sitta på flera stolar. I Norrbotten är exempelvis samme man från Sveaskog ordförande i tre älgförvaltningsområden. Något de själva inte ser ett problem med. – Jag tycker det är snarare en styrka att vi tillsammans kan ta det här ansvaret och representera alla markägare och viljan att uppnå de förväntningar som ställs på Sveriges skogsbruk, säger Rickard Sandström ansvarig jaktfrågor Sveaskog. Jägareförbundet kräver åtgärder Som Kalla fakta tidigare berättat känner många jägare sig hotade av skogsbolagen till att jaga mer, eftersom bolagen vill få ned betesskadorna. Och Svenska Jägareförbundet kräver nu att politiker och myndigheter agerar mot maktfördelningen i förvaltningen innan älgen rödlistas. – Maktfördelningen, med ganska kraftig slagsida åt skogsbolagen blir ett demokratiproblem. Idag har vi rätt många exempel på där man inte har haft ett samråd ens. Utan en person har suttit och gjort en plan och skickat den till Länsstyrelsen. Då är det ingen förvaltning utan snudd på diktatur, säger Daniel Ligné riksjaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet.