Jämtland

Polisens fjällräddare undsätter varje år totalt ett par hundra personer i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Dalarna. De allra flesta räddningsuppdrag sker i Kirunafjällen, mer specifikt vid Kebnekaise. – Väldigt många som vill upp på Kebnekaise behöver hjälp förr eller senare. De blir för tungt att gå upp, de har inte tillräcklig fysik och kanske för lite utrustning. Uppe på berget blir det ofta väderomslag till det sämre på ett annat sätt än i dalgångarna och det kan skapa problem, säger Stefan Källström. Vanligaste skadorna som kräver fjällräddningar och vrickningar och stukningar av olika slag då personer fallit och gjort sig illa. Andra vanliga orsaker är bristande utrustning och att personer inte varit förberedda på den fysiska ansträngningen eller dåligt väder. Minskat antal räddningsuppdrag Fram till pandemin låg antalet fjällräddningsuppdrag per år på en stabil nivå fler år i rad. Under pandemin ökade antalet räddningsuppdrag under sommarsäsongerna. Ett ökat antal hemestrande svenskar utan fjällvana tros vara en av orsakerna.

Efter pandemin ses en nedåtgående trend när det gäller antalet räddningsuppdrag. Stefan Källström tror att det hänger ihop med att hemestertrenden i fjällvärlden avtagit och att inflationen gjort fjällvistelsen dyrare samtidigt som Svenska Turistföreningen dragit ner på antalet stugbäddar i fjällen. – Antalet räddningsuppdrag följer antalet turister naturligtvis. Vi vet att turismen minskat under de här åren men vi tror att turismen återvänder på något sätt, att det ökar igen och därmed att antalet räddningsuppdrag också kommer att öka, avslutar Stefan Källström.

SBL-premiär i kväll. Jämtland tar emot Södertälje med Johanna Dahlén och Jonte Karlsson på plats i Östersund. Matchen kommenteras av Björn Hansén och expert Serkan Inan. Expressen erbjuder frivisning i kväll och även resten av premiäromgången.

Nattåget Stockholm-Jämtland nästa år hänger i luften. Det gör även tågen från Sundsvall mot Kiruna och Storlien, från Gävle till Mjölby och Kalmar till Linköping – liksom bussar i glesbygd. Orsaken är att Trafikverket inte fått begärd kompensation från regeringen för ökade kostnader i avtalen.

I morgon är det äntligen premiär i SBL och vi välkomnar tillbaka Basketpanelen.  Varje vecka svarar Jonte Karlsson, Johanna Dahlén, Serkan Inan och Nick Rajacic på frågor om SBL och basket i sin helhet. I veckans panel diskuterar vi kommande säsong i SBL, vilka lag som imponerat under silly Season och grottar ner oss lite extra i mötet mellan Jämtland och Södertälje som Expressen sänder med studio på torsdagskvällen.

För att rädda nattågen mellan Göteborg och Jämtland startade Linnea Granqvist en namninsamling som hittills skrivits under av 76 000 personer. Nu har insamlingen lämnats över till infrastrukturministern, Andreas Carlson (KD). – Jag fick inga tydliga svar, säger hon efter mötet med ministern.

I helgen var Espen Persson, 27, ute på älgjakt i skogen i Kaxås i Krokoms kommun när han hittade två döda älgtjurar som krokat fast i varandras horn, vilket P4 Jämtland var först med att uppmärksamma. Det som antagligen har hänt är att älgarna har varit i slagsmål och fastnat i varandras horn, vilket har slutat med att de båda dött, möjligtvis av stress, menar Espen Persson. Och det här hör inte till vanligheten. – Jag har absolut inte sett det förut, jag frågade farsan som jagat i 50 år, han har aldrig varit med om det heller. Det måste ha varit en riktigt hemsk död för båda älgarna, säger han till TV4 Nyheterna. ”Fightats hårt” Bredvid älgkropparna låg stora stockar som fallit ner. – Vi ser att de har fightats ganska hårt. Att älgtjurar ryker ihop när de är brunstiga är inget konstigt, men att de dör på det här sättet är inget som Espen hört talas om, i alla fall inte i Sverige. – Det är riktigt sällsynt här, det är annat i Kanada eller Alaska där det är större älgar med andra slags horn. ”En riktigt hemsk död” Espen Persson tror att älgarna legat där i max några dagar, eftersom kropparna inte luktade och bukarna inte hade börjat svälla. – Det är nog det märkligaste och hemskaste jag har sett i skogen, det kan jag intyga. Sen är det ju sorgligt att det ska gå till på det där sättet också, men det är ju naturens gång om man säger så.

Utsikterna för primärvården är dystra. Enligt DLF:s rapport kommer primärvården inte vara fullbemannad tiotalet år och vissa regioner kommer aldrig nå full bemanning. Bland dessa finns Örebro, Kronoberg och Dalarna. I de nämnda regionerna är satsningarna för små för att riktvärdet någonsin ska kunna uppnås. I andra regioner har man inte kunnat lämna ut uppgifter om hur många läkare man har eller kommer behöva i framtiden. Ylva Sandström vädjar nu till ansvariga politiker att satsa på att utbilda och anställa. – Man behöver utöka antalet ST-tjänster kraftigt – och inte bara tillsätta tio tjänster till. Det är för små siffror. Utan det behövs en kraftig utbyggnad av antalet ST-läkare. Socialstyrelsens riktvärde för läkarbemanning i primärvården kom i april 2022. Riktvärdet innebär att en specialist i allmänmedicin ska ansvara för 1 100 invånare och varje ST-läkare (läkare under specialistutbildning) för 550 invånare. Det är utifrån dessa siffror som DLF beräknat hur många som måste anställas i regionerna för att vården ska anses fullbemannad. Jämtland-Härjedalen ett undantag Bara ett fåtal av landets regioner har tagit beslut om att försöka följa riktvärdena, ännu färre har satt upp handlingsplaner för hur man ska nå dessa i tid. Den enda regionen som av DLF upplevs vara i balans är Jämtland-Härjedalen. I regionen har man 103 specialister i allmänmedicin jämfört med riktvärdet på 104. Anledningen är att regionen tidigt såg varningsklockorna. 2013 införde Jämtland-Härjedalen ett hyrläkarstopp, något som ledde till en sjukvårdskris. Regionen insåg då att det inte längre gick att fortsätta som man tidigare gjort, och satsade på att själva utbilda sin personal istället för att rekrytera från andra regioner. – Nu kan de med personerna som de utbildat bemanna upp sina vårdcentraler och regionen har nu överlägset flest ST-läkare per invånare, säger Ylva Sandström. Att utbilda en specialist i allmänmedicin tar i genomsnitt åtta år, exklusive läkarprogrammet. Regionerna måste våga satsa över tid för att lösa bemanningsfrågan. Ylva Sandström tror att Jämtland-Härjedalen kan vara ett föredöme för andra regioner. – I en liten region så tror man kanske att det är omöjligt. Men det är inte så stora tal det handlar om. Jämtland har visat att det går.

Erland Hassler, som pluggar på Umeå universitet, hyrde i andra hand när han började studera. – Jag bodde i en källare hos en kollega till en moster, men det var helt okej, säger han. Även Oskar Åberg har bott i andra hand. – Det var inte helt optimalt, men bra att det fanns när man inte hittade något i första hand, säger han. Här sjunker det mest I 16 av landets 21 län minskade andrahandsmarknadens i augusti i år, jämfört med samma månad förra året. Allra mest minskade marknaden i Jämtland som hade en nedgång med hela 47 procent, enligt bostadssajten Qasa: – Nu ser vi på flera platser att utbudet har gått ner med 30-40 procent, så det är klart att det är dramatiska siffror, säger Isabelle Purits kommunikationschef på Qasa. Sjunkande räntor bakom Enligt bostadssajten ser man tydligt att det framför allt är i socioekonomiskt starka kommuner som människor har hyrt ut villor, i stället för att sälja på en dålig marknad. – Nu sjunker räntorna och försäljningen kommer igång, då påverkar det andrahandsmarknaden, säger Isabelle Purits. Erland Hassler säger att många som börjar studera hyr i andra hand innan de får ett eget kontrakt. – Det är klart att studenterna påverkas, andrahandsbostäder är kanske det första man får tag i, för det är svårt att hitta bostad här när man börjar studera.

Myskoxen Brutus blev rikskändis 2018 när han vandrade omkring ensam i mellan byarna Jämtland, troligen på jakt efter en ny flock då ha hade blivit utstött från sin egna. Problemet var att det bara finns en flock vilda myskoxar i Sverige, så letandet var förgäves. Sommaren 2021 blev han flyttad till Myskoxcentrum i Tännäs, där han slutligen fick bli del av en flock igen. Det var förra torsdagen han avlivades då man efter en hälsokontroll upptäckte tecken på blodförgiftning, även kallat sepsis, skador i mag-tarmkanalen samt inflammation i bukhålan. ”Det hade därav inte på något vis gått att rädda hans liv”, skriver Myskoxcentrum i ett Facebook-inlägg. En ljusning mitt i bedrövelsen Nu rapporter P4 Jämtland att Brutus ännu en gång kan bli pappa – efter sin död. Det var nämligen brunstperiod innan han avlivades. – Vi har ju sett att han har försökt, Mats Eriksson, hägnansvarig på Myskoxcentrum till radiokanalen. Myskoxen har en dräktighetstid på elva månader och normalt sett föds kalvarna under maj månad. I våras blev Brutus pappa till tre kalvar och samma babylycka skulle kunna ske nästa år. – Så mitt i bedrövelsen finns det en liten ljusning i det. Vi vet ju inte, men vi hoppas och tror, säger Mats Eriksson.

För några år sedan blev myskoxen Brutus rikskändis när han ensam vandrade omkring och väckte uppståndelse i Jämtland. Brutus hade lämnat sin flock på fjället och vandrade ensam i ett troligt syfte att hitta en ny. Men det finns bara en grupp vilda myskoxar i Sverige. I augusti 2021 kom han till Myskoxcentrum i Härjedalen – där han snabbt anpassade sig. Under åren blev Brutus far till flera kalvar. ”Tecken på sepsis” I måndags sövdes han ner för årlig hälsokontroll men några dagar senare blev han sjuk igen. På torsdagen behövde Brutus avlivas. ”Obduktionen påvisade omfattande skador i mag-tarmkanalen med tillhörande utbredd inflammation/infektion i bukhålan och tydliga tecken på blodförgiftning (sepsis). Det hade därav inte på något vis gått att rädda hans liv”, skriver Myskoxcentrum i Härjedalen i ett inlägg på Facebook. ”Vi är förkrossade över det som har hänt men finner viss tröst i de tre pigga och välväxta kalvar som Brutus har lämnat efter sig i år”, skriver man vidare i inlägget