Kritisk Infrastruktur

Det skadade fartyget – med last från Ryssland – har väckt oro i Norden när hon i början av september gick på grund och sökte nödhamn i Tromsö i Nordnorge. – Det kan vara ett led i det vi kallar hybridkrigföring, säger den danske säkerhetsexperten Jacob Kaarsbo. Med sig har MV Ruby 20 000 ton av de farliga ämnet ammoniumnitrat – samma ämne som orsakade en jätteexplosion i ett lager i Beirut för fyra år sedan. Misstänksamt mönster- seglar konstigt Misstankarna om en hybridkrigföring, beror främst på de konstiga rörelsemönstret fartyget har – förbi både militärbasen i Tromsö och stora olje- och gasanläggningar i Bergen. – Jag tror inte nödvändigtvis att risken är stor att ryssarna skulle detonera den här "jättebomben". Snarare försöker de kartlägga reaktionerna: "Vad gör myndigheterna när vi åker omkring med en potentiell jättebomb nära kritisk infrastruktur, stora städer och militära anläggningar?", säger Jacob Kaarsbo. Behöver hjälp av Nato För att undvika liknande scenario i Danmark, där fartyget nu befinner sig, har danska myndigheter begärt lots av henne. – Det är för att undvika att fartyget seglar kors och tvärs. För det verkar ju som att Ruby antingen inte är sjödugligt eller så är det en kurs som kaptenen medvetet väljer, säger Jacob Kaarsbo. Kan det inte vara så att fartyget bara har inkompetenta ägare? – Det är naturligtvis möjligt. Men fortfarande så är det ju så att när man seglar på ett sådant här underligt sätt, verkar det inte bara handlar om att man inte har kontroll över kursen, säger han. Under senaste året har hybridkrigsmetoder blivit mer extrema, där Ryssland pressar mer över gränsen, menar Jacob Kaarsbo. – Det är väldigt viktigt att Norden har ett tätt samarbete i den här situationen och jag tror också att Nato behöver ökar sin medvetenhet om hybridkrigsföring, för enskilda medlemsländer ska inte hanterar det här själva, säger han.

Säkerhetskoncernen Securitas gör en avsättning om cirka 551 miljoner kronor relaterad till amerikanska myndigheters utredning av Paragon Systems, ett dotterbolag inom Securitas affärsenhet Kritisk Infrastruktur, enligt ett pressmeddelande.

Säkerhetskoncernen Securitas gör en avsättning om cirka 551 miljoner kronor relaterad till amerikanska myndigheters utredning av Paragon Systems, ett dotterbolag inom Securitas affärsenhet Kritisk Infrastruktur. Det framgår av ett pressmeddelande.

Flera länder i Europa har drabbats av extremhetta under sommaren och juni månad blev den varmaste månaden som någonsin uppmätts globalt. Nu varnar flera forskare för katastrofala konsekvenser om temperaturökningen fortsätter. Södra Europa mest utsatt Enligt en studie som publicerats i The Lancet Public Health riskerar antalet dödsfall i Europa kopplade till värme att uppgå till 129 000 – en tredubbling jämfört med i dag. – Vi har redan sett hur extrema värmefenomen kan orsaka missväxt, förödande skogsbränder, skada kritisk infrastruktur och slå mot ekonomin. Allt detta kommer att få återverkningar på våra liv, säger Madeleine Thomson, chef för klimatpåverkan och anpassning vid välgörenhetsorganisationen Wellcome till The Guardian. Spanien, Italien, Grekland samt delar av Frankrike är de länder som kommer att drabbas hårdast. Framför allt i områden med hög fattigdom, enligt studien. Forskarna uppmanar länder att anpassa sig till ett varmare klimat. Bland annat genom att investera i sjukhus och isolera byggnader. ”Värsta tänkbara scenariot” Men enligt Elisa Gallo, en miljöepidemiolog vid ISGlobal, krävs det att man tar hand om det ursprungliga problemet. – Om vi vill undvika det värsta tänkbara scenariot är det viktigt att ta itu med roten till problemet genom att minska utsläppen av växthusgaser, säger hon. Enligt studien kommer antalet värmerelaterade dödsfall i Europa överstiga dödsfall kopplade till kyla.

Det var vid tretiden i natt, svensk tid, som attacken inleddes. Flyglarmet ljöd i samtliga ukrainska regioner och invånare uppmanades att söka skydd. En omfattande salva kryssningsrobotar, ballistiska robotar och Iran-tillverkade attackdrönare avlossades mot Kiev. Allt sköts ned av det ukrainska luftvärnet, och inga skador har rapporterats på människor eller infrastruktur. Flyglarmet tystnade en dryg timme senare. "Denna attack visade än en gång att angriparen inte kommer att ge upp missilterrorn mot Kiev", skriver militärförvaltningens chef Serhij Popko på Telegram. ”Hela rummet skakade” I hamnstaden Odessa ljöd flyglarmet i ytterligare en timme, och TV4:s reporter Johan Fredriksson hörde en explosion vid fyratiden på morgonen. – Hela rummet skakade. Senare hörde jag lite mindre smällar och förmodligen lyckades man skjuta ned de här ryska robotarna som kom in. Vi har inte fått några besked om eventuella skador, säger han. Polen skickade upp jaktplan De senaste månaderna har Ryssland intensifierat sina attacker mot kritisk infrastruktur. Vid sextiden i morse ljöd flyglarm på flera håll igen, och Ukraina varnade för attacker från ryska stridsflygplan. När attacken mot Kiev inleddes skickade det polska flygvapnet upp jaktflygplan för att försvara sitt luftrum. Tidigare har delar av nedskjutna vapen riktade mot västra Ukraina slagit ned i Polen, och kryssningsrobotar har kränkt polskt luftrum. Det ska inte ha skett i natt. Under natten har också Ukraina attackerat ryska mål på Krim och i regionen Krasnodar Kraj. Explosioner har hörts i Sevastopol, Jevpatoria, Sakij och Krasnoperekopsk.

Enligt guvernören har flygräderna riktats mot "kritisk infrastruktur". Ingen människa ska ha kommit till skada. Enligt stadens borgmästare Ihor Terechov kan angreppen leda till problem med strömförsörjningen. ”Under natten avfyrade Ryssland fler än 40 robotar och 40 drönare mot Ukraina”, skriver Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj på X. Några robotar samt några drönare av den iranska typen Shahed sköts ner av Ukrainas luftvärn, enligt presidenten. ”Kritiska behov” Volodomyr Zelenskyj vädjar nu till väst om militärt stöd. ”Alla våra europeiska grannar och andra partners ser Ukrainas kritiska behov av luftförsvarssystem”, skriver han vidare i inlägget och fortsätter:

”Vi behöver luftvärnssystem och annan försvarshjälp, de får inte inte bara att blunda och ha långa diskussioner.” Rysslands angrepp mot främst Charkiv har intensifierats de senaste veckorna. Staden har brottats med omfattande strömavbrott till följd av attackerna som ofta riktats mot elnätet och bostadskvarter.

I en sammanfattning i samband med krigets halvårsdag bedömer Rädda Barnen att antalet dödade minderåriga uppgår till ungefär 14 000, eller över 75 barn varje dygn. 33 av dem dödades under den inledande, enorma terrorattack som palestinska miliser genomförde i Israel den 7 oktober. "Fler än 13 800" har sedan dukat under i Gazaremsan. Organisationen räknar även in 113 underåriga som mist livet i våld på Västbanken under krigets sex månader. Ytterligare minst lika många har skadats. Och med en nästan utslagen sjukvård blir skador ofta allvarliga. FN-organet Unicef har bedömt att minst 1 000 av Gazas barn fått ett eller båda benen amputerade. För Gazaremsans del uppgår andelen dödade och skadade barn därmed till drygt 2 procent av invånarna. 245 kalorier Men med stängda gränser till både Israel och Egypten, och bara rännilar av mat och dryck i bistånd, kommer ingen av de uppemot 2,5 miljoner Gazaborna undan krigets effekter. I de norra delarna får människor i snitt i sig 245 kalorier om dagen, beräknar hjälporganisationen Oxfam. Ett rekommenderat dagsintag är 2 100 kalorier. Gazaborna äter alltså mindre på en vecka än vad de borde göra på en dag. – Då är det inte konstigt att svälten står för dörren, eller att svält faktiskt pågår, säger Scott Paul från Oxfam enligt nyhetsbyrån AFP. Även i övrigt är samhället i princip helt söndertrasat. Israel anklagar palestinsk milis för att använda vårdinrättningar som militära baser, och har bombat minst 30 av Gazaremsans 36 sjukhus. Bara några få av dem fungerar ens hjälpligt nu. Ingen framtid Och någon skolgång är det inte tal om. Nästan 90 procent av alla skolbyggnader i Gaza har skadats eller förstörts, enligt Rädda Barnen. Den infrastruktur som finns kvar används som boende av hundratusentals flyktingar. "Vi har sett liknande i andra krig, men detta kan vara den största andelen hem som har förstörts någonstans på så kort tid", kommenterar Xavier Joubert, Rädda Barnens Gazachef. "Precis som med alla barn är vi skyldiga Gazas barn en värdig framtid – men som det ser ut nu löper de risken att inte få någon framtid alls". ”Ser inget slut på det” TV4 Nyheternas utrikesreporter Filip Jacobsson ger en liknande bild av kriget. – Jag ser bara död, sorg, förlorare och lidande, och jag ser inget slut på det, säger Filip Jacobsson live från På lördagskvällen demonstrerade tiotusentals israeliska mot regeringen och hanteringen av gisslan i Gaza. Omkring 60 procent är kritiska mot Benjamin Netanyahus hantering av kriget, och många demonstranter kräver nyval. På söndagen är det tänkt att förhandlingarna om vapenvila ska återupptas, men enligt Filip Jacobsson står parterna så pass långt ifrån varandra att resultaten troligen blir små. – Särskilt stora förhoppningar på samtalen idag ska vi inte ha.

Underhållsskulden i svensk kritisk infrastruktur ökade i fjol till 78 miljarder kronor i takt med att infrastrukturinvesteringarna minskade. En skuld som kommer att byggas på i år när infrastrukturinvesteringarna väntas minska med 2 procent även 2024. Trots stora behov av både underhåll och ny infrastruktur.

Ryssland har rustat upp kring Östersjön sen ett antal år tillbaka och snart kan ”gråzonsattacker” från ryskt håll vänta i Östersjön. Attackerna kan riktas mot kritisk infrastruktur och fenomenet är något vi redan har sett lite av den senaste tiden, säger Katarina Enberg. Attacken mot Nordstream är ett exempel. – Det där kan man ju se mer av. Skumma saker, man vet inte riktigt vem som gör det. Och det kan komma i närtid så att säga. Anledningen är att Ryssland känner sig hotade när större delar av Östersjön kan bli kopplade till Nato, säger Engberg. Därför kan även mer konkreta hot vänta. – Man testar för att få oss att känna oss osäkra i olika avseenden. Ur rysk synvinkel, som ju har många av sina stora städer faktiskt i västra delen av Ryssland, de ser ju detta naturligtvis som ett hot. Marinen blir viktigare Den svenska marinens roll kan också förstärkas framöver. Engberg lyfter försvarets ubåtskapacitet som viktig när det kommer till gråzonsattackerna. – När Sverige kommer med i Nato har flottan en betydelse. Den är bra på att ha överblick på vad som händer på ytan och under ytan. Avskräckning från Natos sida Från svenskt håll väntar också ökad aktivitet i Östersjön i närtid. Bland annat har Nato en operation med övningar under våren där Sverige deltar. – Det är en avskräckning från Natos sida, säger Katarina Engberg. På längre sikt blir den svenska marinen en del av Natos stående marinas styrkor. – Skulle det bli konflikt och krig, då kommer den svenska marinen vara viktig. Dels för att skydda de baltiska staterna, men också i ett krigsförlopp om man skulle behöva ta tillbaka Nato-territorier om Ryssland skulle ha lagt det under sig.

Internetleverantören Bahnhof är verksam i både Sverige och utomlands och erbjuder bland annat bredbands- och nättjänster till privatpersoner och företag. Företaget har de senaste dagarna riktat kraftig kritik mot Post- och telestyrelsen (PTS) för hur de hanterat känsliga uppgifter i samband med utlämning av offentliga handlingar. – PTS har lämnat ut information om svensk digital beredskap, basstationer och reservkraft till okänd mottagare, säger Bahnhofs vd Jon Karlung till TV4 Nyheterna. PTS fungerar bland annat som tillsynsmyndighet för svenska teleoperatörer och samlar därmed löpande in viktig information från aktörerna på marknaden. Teleoperatörerna är i sin tur skyldiga att förse myndigheten med informationen de önskar. Ville maska allt När någon begär ut handlingar från PTS kontaktar de berörd aktör för att förvissa sig om något behöver maskas, alltså döljas, i handlingen. – Och då vill vi i det här fallet maska allt, men det är inte möjligt enligt PTS, säger Jon Karlung. Jon Karlung betonar att offentlighetsprincipen är viktigt för svensk frihet och demokrati. – Men i det här läget hade det varit bättre att säkerställa att man inte lämnar ut kritisk infrastruktur om var saker finns, vem som sköter dem och hur det fungerar, säger han. Uppgifter om reservkraft viktiga nyckelpersoner Enligt Karlung rör de uppgifter som PTS velat lämna ut bland annat placering av reservkraft till serverhallar och namn på viktiga nyckelpersoner. Efter att Bahnhof legat på och vid flera tillfällen påpekat att det rör sig om mycket känslig information som rör Sveriges säkerhet har PTS sett över handlingarna och maskat ytterligare information. I ett mejl till Bahnhof som TV4 Nyheterna har tagit del av, skriver PTS att man efter en ”förnyad sekretessprövning på handläggarnivå bedömt att ytterligare uppgifter i de tidigare utlämnade maskerade handlingarna omfattas av sekretess”. Lämnat ut känslig information om Tele2 Karlung är nöjd med beskedet från PTS, men säger samtidigt att skadan redan är skedd. Efter kontakterna med myndigheten begärde Bahnhof nämligen ut vilken information PTS har lämnat ut om andra operatörer på marknaden. Det visade sig då att handlingar med känslig information från en av Sveriges största teleoperatörer, Tele2, lämnats ut.

TV4 Nyheterna har fått ta del av dokument som teleoperatören Bahnhof begärt ut från PTS.

Av dokumenten framgår det att myndigheten lämnat ut information om bland annat Tele2:s basstationer och reservkraft, och täckningskartor som visar hur täckningen och kapacitetsutnyttjandet sett ut i samband med strömavbrott. – Det är jätteallvarligt. Om det är något kriget i Ukraina visat så är det hur viktigt det är med fungerande kommunikationer i kristider, säger Jon Karlung. Enligt Bahnhof kan PTS inte lämna ut information om vem som begärt ut handlingarna, och det är därför oklart om främmande makt har kommit över information om samhällskritisk infrastruktur. PTS svarar på kritiken I ett skriftligt svar till TV4 Nyheterna skriver PTS att alla uppgifter som lämnas in till myndigheten normalt betraktas som allmänna handlingar som kan begäras ut med stöd av offentlighetsprincipen. ”Det är som huvudregel inte tillåtet för PTS att efterfråga identitet på frågeställaren eller syftet med begäran”, skriver myndigheten till TV4 Nyheterna. ”Uppgifter som är känsliga och som omfattas av sekretess lämnas inte ut. T.ex. finns det skydd för affärs- och driftsförhållanden, bevakningsåtgärder och i vissa fall uppgifter som rör Sveriges säkerhet", skriver PTS vidare i svaret. Gjorde en ny bedömning I samband med Bahnhofs frågor till PTS om hanteringen av utlämnandet av handlingar har myndigheten gjort en ny sekretessprövning av de uppgifter om Tele2 som lämnats ut.

I den nya bedömningen kommer myndigheten fram till att ännu fler delar av dokumenten omfattas av sekretess och borde ha maskerats. ”I samband med bolagets frågor har vi uppmärksammat att vi gjort delvis olika bedömningar i sekretessfrågan vid två olika tillfällen. PTS tittar just nu på vad som kan ha hänt och om varför ärendena har hanterats olika. Skulle något ha blivit fel kommer myndigheten att hantera det vidare och se över våra rutiner.”, svarar myndigheten.