Stora Pris

Finlands före detta statsminister Sanna Marin, 38, prisas av kungen för hennes insatser under det svenska Nato-inträdet.  Marin och nio andra får den Kungliga Nordstjärneorden.  – Utmärkelserna är ett uttryck för vår stora tacksamhet för dessa personers insatser i samband med Sveriges medlemskap i Nato, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

Både republikaner och demokrater är igång med upploppet av sina kampanjer och både Kamala Harris och Donald Trump har gjort otaliga besök i delstaten. När Nyheterna befinner sig i delstaten Pennsylvania råkar Donald Trump ha kommit för att besöka en McDonalds restaurang där han ska arbeta med att fritera pommes frites under några skälvande kampanjminuter. ”Hon är ond” Ute på gatan väntar mängder med människor längs bilens kortegeväg. Det finns egentligen inga officiella kampanjtider, men ryktet har naturligtvis gått. Det blir hätskt i folkmassan när ett par Harrissupportrar börjar diskutera med trumpisterna. Och språket är hårt när en Trumpanhängare beskriver Harris. Det är ingen tvekan om att nerverna ligger utanpå. – Hon är ond, sänd av djävulen. Trump kommer återinföra den moral vi hade före Biden, säger Trumpväljaren Will Dunklin.

I valet 2016 vann Donald Trump i Pennsylvania och 2020 hette segraren Joe Biden. Det handlade om några tusen röster som avgjorde valet. Demokraterna har en väloljad kampanjorganisation. ”Varje röst räknas” Två av aktivisterna som Nyheterna träffar berättar att de kommer ifrån en organisation som verkar mot skjutvapenvåld och som stödjer Kamala Harris. De har kommit från den angränsande delstaten New Jersey för att hjälpa till med kampanjandet här eftersom det är så viktigt att vinna i Pennsylvania. Kvinnorna ägnar några timmar åt dörrknackning i valkretsen Bucks County – som är särskilt osäker. Ett direkt möte med en kampanjaktivist anses fortfarande vara den bästa metoden för att vinna de osäkra väljarna. – Jag är väldigt motiverad. Väljarundersökningarna pekar på ett jämt val. Harris-Walz-kampanjen tar inget för givet. Varje röst räknas. I synnerhet i Pennsylvania, säger en av aktivisterna, Fran Carrol, som är kampanjarbetare för Kamala Harris. Ingen vågar förutspå En arg ung man blåser i en trumpet och prisar Trump. Han tycker att både aktivisterna och vi i TV-teamet borde ge oss av från Bucks County. Fran Carrol och hennes aktivistkollega konstaterar att det är ett irritationsmoment, men att de flesta människor ändå bemöter dem med artighet och respekt.

Vem som vinner? Den frågan vill ingen svara på i något av lägren. Alla hoppas, men inte ens de mest inbitna supportrar vågar förutspå hur det går.

Matpriskollen har jämfört priserna på frukt och grönt som har sålts till ordinarie pris hos olika butikskedjor under en viss dag. Priset för 40 likvärdiga produkter landade på i snitt 923 kronor på Lidl och 1 143 kronor på City Gross. Det är en skillnad på över 200 kronor, motsvarande 24 procent, mellan den billigaste och den dyraste kedjan. Hemköp och Coop var näst dyrast av de jämförda butikskedjorna. Den här prisskillnaden påverkar såklart konsumenterna mycket. För en familj kan det handla om tusenlappar på ett år, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen. Nya rekommendationer Enligt Svensk Dagligvaruhandel beräknas frukt och grönt stå för 13 procent av den totala dagligvaruförsäljningen i Sverige, vilket motsvarar över 40 miljarder per år. En framtidsspaning är att siffran kan komma att stiga. Enligt ett förslag till nya kostrekommendationer som Livsmedelsverket nyligen skickade ut på remiss ska det rekommenderade intaget av frukt och grönt höjas till 500 gram per dag. När vi nu ska äta mindre rött kött och mer frukt och grönt så är det ju jättespännande att undersöka priserna. Genom den här undersökningen ger vi konsumenterna en ögonblicksbild över hur det ser ut, säger Ulf Mazur. Han menar att det är en utmaning att vara en prismedveten konsument, inte minst när det kommer till frukt och grönsaker. Butikerna ändrar sina priser på frukt och grönsaker i snitt två gånger i veckan, och det gör att det är svårt att hålla koll. Många konsumenter handlar på känsla och plockar några produkter här och där, säger han. "Var multilojal" Så sent som den 14 oktober kom Matpriskollen med sin stora matkasseundersökning. I den jämfördes priset på 212 produkter hos de stora rikstäckande kedjorna. Utav de kedjor som ingick i undersökningen hade Willys de lägsta ordinarie priserna. Bland annat Lidl ingick inte i undersökningen på grund av sitt begränsade sortiment. Utifrån resultatet i era undersökningar – hur ska man tänka när man handlar frukt och grönt? Som konsument behöver man reflektera över priset och prisbilden, handla säsongsbetonat och utnyttja de erbjudanden som finns utan att köpa för mycket som man sedan får kasta. Har man möjlighet så är det bra att vara multilojal, det vill säga handla i flera olika butiker, säger Ulf Mazur.

Årets pris går till Nihon Hidankyo. Nobelkommitténs motivering lyder: ”Denna gräsrotsrörelse av atombomböverlevande från Hiroshima och Nagasaki, även känd som Hibakusha, får fredspriset för sina ansträngningar att uppnå en värld fri från kärnvapen och för att genom vittnesuppgifter demonstrera att kärnvapen aldrig får användas igen”. Jens Pettersson, generalsekreterare för Svenska FN-förbundet, tycker att det är helt rätt att Nihon Hidankyo tilldelas årets pris. – Jag är överraskad över tidpunkten men överlycklig över valet. Vi lever i en värld där kärnvapenhotet fortfarande finns och det är jättevälkommet att man ger pris till gräsrotsarbete, säger han. – Det är viktigt att behålla det tabu som ändå finns runt bruk av kärnvapen och då spelar de överlevande, de få som finns kvar från Hiroshima och Nagasaki, stor roll i att påminna oss hur hemskt det här vapnet egentligen är, fortsätter Jan Pettersson. Putin, Nordkorea, USA Frågan är mer aktuell än på länge, enligt Jan Pettersson. – I dagsläget när vi ser Putin hota med kärnvapen, när vi ser Nordkorea göra det och jag törs inte säga vad som händer efter det amerikanska presidentvalet heller. Kärnvapenhot är något vi måste komma bort ifrån. ”Borde ha vunnit flera gånger” Gabriella Irsten, sakkunnig vid Svenska freds, håller med. – Så värdiga vinnare, de borde ha vunnit flera gånger sedan 1945. Det här är människor som verkligen vet vad kärnvapen betyder, säger hon. Många i Hibakusha, som överlevde efter USA:s atombomber över Japan, börjar närma sig 90-årsåldern. – De kanske inte är med oss så länge till. Deras uppdrag är att lyfta de humanitära konsekvenserna. Många av de här får fortfarande sjukvård på grund av bomberna, säger Gabriella Irsten.

I snitt höjs avgifterna för vatten och avlopp med 14 procent i år, i hela landet. Men det spretar mycket mellan kommunerna. I topp hittar vi Danderyd, Håbo och Heby, som alla höjer sina avgifter med mer än 50 procent. Skillnaderna mellan kommunerna kan vara svåra att förstå som konsument. Enligt Joachim Höggren anger flera kommuner att det beror på en underhållsskuld. De säger själva att de inte har tagit hand om sina system på det sätt som de borde ha gjort. Och då menar man att man behöver göra den här typen av höjningar. Hushållen som drabbas hårdast Joachim Höggren säger att det är väldigt allvarligt att kommunerna inte har tagit hand om vatten och avlopp. Det är ändå en grundläggande tjänst. Något som vi verkligen behöver. Höjningarna slår lika hårt mot dem som bor i lägenhet som dem som bor i villa och taxan är lika för alla. Då blir det extra tufft för hushåll som har en lägre inkomst, ett glas vatten kostar lika mycket i en villa som i en lägenhet. Kommunernas förklaringar På tio år har avgifterna för vatten och avlopp ökat med runt tio procentenheter i Sverige, men fram till förra året låg de på en jämn nivå mellan två till fyra procent. Sen skedde en stegring. Utöver underhållsskulder hänvisar kommunerna även till nya krav på att anpassa systemen efter klimatförändringarna och säkerhetsläget. Men det är krav som gäller alla kommuner. – Därför blir det ännu svårare att förstå varför det är så stora skillnader. Här behöver kommunerna bli bättre på att förklara varför man sätter priserna, säger Joachim Höggren. Här är listan över alla kommuner.

Sverige blir kallare och snart är vintern här. Med fallande temperatur stiger elpriserna men det ser inte ut som att 2022 års extremt höga kostnader kommer återvända i år. Det kan därför vara läge att undvika bundna avtal den kommande tiden, menar Åsa Hauer på jämförelsetjänsten Elskling. – Just nu pekar det mot att rörligt blir vinterns vinnare, säger hon. – Det är en prognos som vi på Elskling har gjort, så det är en uppskattning och inte facit. Men jämför man kontrakten på elbörsen mot de billigaste elprisavtalen kommande halvår, så är det rörliga avtalet billigare, fortsätter Åsa Hauer. Stora skillnader Elskling har utifrån prognosen tagit fram ett prisexempel för elområde fyra, i Södra Sverige – där elen är dyrast. Där räknar marknaden med ett rörligt elpris på runt 300 kronor för en lägenhet och 1300 kronor för en villa, för ett halvår. Jämfört med ett pris som är bundet så ligger det på cirka 500 kronor respektive drygt 2 000 kronor. – Det är betydligt dyrare, säger Åsa Hauer. Mycket kan hända Samtidigt råder det en stor osäkerhet kring elprismarknaden, med nya EU-förordningar, flera krig i omvärlden och stora val i USA. – Det är många faktorer som kan ändra prisläget relativt omgående. Det har hänt förr, säger Åsa Hauer. Det finns också en vissa som rekommenderas bundna elavtal; de med små ekonomiska marginaler och de som är relativt ointresserade. – Det finns en trygghet i att binda och veta vad man kommer att betala för sin el i vinter.

Årets Nobelpris i medicin och fysiologi delas lika mellan Victor Ambros och Gary Ruvkun för upptäckten av mikroRNA och dess roll i posttranskriptionell genreglering. Arvsmassan i människans kromosomer kan liknas vid en instruktionsbok för kroppens celler. Årets nobelpris i fysiologi och medicin svarar på varför olika celler, trots att instruktionen är identisk för alla celler, har unika egenskaper. Anledningen är att generna regleras så att varje cell bara läser av relevanta delar av instruktionsboken. På så sätt aktiveras rätt uppsättning gener i varje celltyp. – Det är ett pris som förklarar hur vår instruktionsbok, vårt DNA, där olika gener kodar olika saker, fungerar. Det här är en viktig mekanism som styr att rätt cell i kroppen läser av rätt del av instruktionsboken för att faktiskt få de relevanta sakerna, i det här fallet proteinerna, som kan användas i den cellen, säger Rickard Sandberg. Arvsmassan innehåller tusentals gener Victor Ambros och Gary Ruvkun upptäckte att människans arvsmassa innehåller fler än tusen gener som kodar för olika mikroRNA. – Det här är framförallt ett fysiologipris. Det är en fundamental upptäckt om en ny dimension till genreglering som är viktig för alla multicellulära organismer, säger Rickard Sandberg och tillägger: – Med mer kunskap av den här processen så inser man att det finns en ny nivå som man kan försöka att angripa när det gäller att utveckla läkemedel, även om det inte finns idag. Upptäcktes först 1993 MikroRNA har funnits i multicellolära organismer i ungefär 600 miljoner år, från det att de första encelliga organismerna blev multicellolära och olika celler började specialisera sig. – Det här är en upptäckt som gjorts i en liten liten mask, som är en millimeter stor, men som visat sig ha otrolig betydelse för alla djur och till och med växter. Alla djur som har flera typer av celler använder sig av den här mekanismen, säger Rickard Sandberg. – Det var helt oväntat när det upptäcktes 1993. Och det är fascinerande att de utvecklades under så många hundratals miljoner år innan det upptäcktes finnas i arvsmassan överhuvudtaget – och att de reglerar en helt ny nivå av genreglering, tillägger han. I framtiden hoppas man kunna omställa upptäckten till praktiken – som underlag vid nya läkemedel och nya terapier. – Det är klart att man i framtiden kommer vilja använda den här kunskapen till bättre läkemedel och bättre diagnostik. Det görs framsteg där, men det här priset belönar inget som är nära ett sådant skede ännu, även om vi såklart hoppas att vi kommer komma dit, säger Ricard Sandberg.

Ukrainska militärens strategi är att tillfoga ryssarna maximal skada och retirera innan man lider allt för stora förluster. Tanken är att trötta ut fienden så att kriget blir ohållbart, skriver New York Times. – De ser till att ryssarna hela tiden betalar ett högt pris för sina vinster, säger militäranalytikern Johan Norberg.

Företagen bör ställa in sig på fortsatt historiskt höga priser och stor volatilitet på den globala containerfraktmarknaden. Och störningar i försörjningskedjorna väntar i flera veckor framöver i spåren av den nu avslutade hamnstrejken i USA, varnar en analytiker.

Enligt sajtens senaste genomgång steg priserna med 0,2 procent i september, vilket är den största ökningen sedan februari. När vi mäter har det legat på i princip plus minus noll de senaste månaderna. 0,2 procent låter ju inte mycket, men det är en megabransch det här så varje procent är flera miljarder i högre matkostnader, säger Ulf Mazur. Sticker iväg Vissa produkter som legat högt i pris under lång tid ökar ytterligare, inte minst choklad som steg med 4,8 procent under september månad. Anledningen är de dyra priserna på kakaobönor. Choklad fortsätter att sticka iväg, säger Mazur. Varor som apelsinjuice och kaffe som också ökat mycket i pris fortsätter uppåt. Även priset på bär och frukt stiger, upp 3,5 respektive 2,5 procent. Priset på olivolja sjunker något under september, men har å andra sidan stigit närmare 20 procent det senaste året. Många kanske hoppas att inflationen går ner och att det då blir billigare, men det rusar inte nedåt och totalt sett blir det inte billigare. "Kommer mer" Matpriskollen ser även en uppgång för mejeriprodukter som blivit dyrare bara de senaste dagarna. Där tror man att priserna kommer att stiga ännu mer. Det kommer att komma mer i oktober. Hur blir det framåt då? Det är svårt att säga. Producenternas kostnader stiger generellt sett inte i alla fall. Det är ju ett bra tecken för att de inte ska behöva höja mot kedjorna. Det är inga stora generella saker som gör att priserna borde börja öka framåt. Det är ju om det händer något med krigen eller att vi ser ytterligare klimatpåverkan, säger Ulf Mazur.