Myskoxen Brutus kan bli pappa – månader efter hans död

Nästan en fjärdedel av svenskarna väljer en aktiv semester i vandringsspåren, enligt statistik från svenska turistföreningen. Men det finns risker med det – och en känd sådan är att ramla i vattendrag. – En bra idé är att ha med sig en karta för att först se om det finns broar man kan gå över. Broarna finns utmärkta på kartan, tipsar Lars Rehnfeldt, naturbevakare på länsstyrelsen Jämtland. ”Sätt foten i en plastpåse” Men det finns inte broar vid varje vattendrag i skogen. Därför är det viktigt att vattensäkra mobilen innan man ger sig ut i naturen. – Det kan vara bra att kunna ringa någon om man råkar ramla i vattnet. Då måste mobilen vara i, till exempel, en zip-påse, säger fjällräddaren Rickard Svedjesten. Att ha med förstärkningsplagg, som vakuuminpackade strumpor och extra stövlar för ombyte, gör att man får upp värmen enklare efter att ha blivit blöt. – Men det är lätt att glömma. Då kan man sätta foten i en plastpåse i stället, innan man tar på sig de blöta skorna, för att bibehålla värmen, berättar Rickard Svedjesten och fortsätter: – Om man är flera får man hjälpas åt och dela med sig av sina kläder. Det gäller att få upp värmen. Ju fler desto bättre Det bästa tipset är att ha med sig en kompis som kan hjälpa till. Vissa vattendrag som är smala är också extra strömma, och då kan det vara svårt att ta sig upp själv. – Ett rep ska man alltid ha med sig. Det bästa är att korsa vattendraget en åt gången och använda repet som en säkring, betonar Rickard Svedjesten. För att undvika att ramla helt, ska man gå emot strömmen för att få en bättre balans. Dessutom uppmanar Rickard Svedjesten att använda en vandringskäpp. – Det är som ”ditt tredje ben” så håll den framför dig för att få extra stöd. Man måste tänka till innan man vadar över ett vattendrag.

I ”Elitstyrkans hemligheter” öppnar rekryt nummer två, Amir Makhfi Winsjansen, upp sig om sin tuffa barndom. Amirs föräldrar skilde sig och hans mamma träffade en ny partner, det var då som situationen blev ohållbar. Det konsumerades mycket alkohol i hemmet och Amir tog hand om både sig själv och sin bror från tidig ålder. – Jag har inget minne av att jag fick en kram när jag växte upp. Jag har aldrig blivit tröstad, säger Amir i programmet. Under uppväxten satt han på olika institutioner i totalt elva år. – När jag var nio år försökte jag ta livet av mig. Jag var på ett läger uppe i Jämtland och kände bara att jag inte ville tillbaka till helvetet jag bodde i. Jag såg ingen annan utväg, säger Amir. – Så då försökte jag överdosera på min astmamedicin och hamnade på ett behandlingshem, sedan har det varit så. Jag har suttit på institution från att jag var nio till tjugo år gammal, fortsätter han. ”Ingen kom – ingen brydde sig om jag levde eller dog” Och under tiden var det ingen förälder som fanns där. – Ingen kom, ingen ringde på födelsedagar. Ingen brydde sig om jag levde eller dog. En stor anledning till att Amir vill vara med i Elitstyrkans hemligheter är för att kunna blir mer kärleksfull mot sin fru och sin son, för att kunna släppa fasaden och kunna gräva djupare i sig själv. – Jag tittar på min fru och min son på samma sätt, att de har någonting fint och jag är inte där. Det går inte, jag känner hur jag är som en maskin, säger han. – Jag har bara två känslor, jag är bara arg eller glad.

Ovädret Jakob dundrar in och SMHI har utfärdat flera varningar.  Halland, Skåne och Kronoberg är omringade av stormen – och nu undrar meteorologen Josefine Qvarnesjö-Bergstedt varför det inte varnas även där.  – Vindhastighetsmässigt kommer det vara samma styrkor från Jämtland och hela vägen ner söderut, säger hon.

Polisens fjällräddare undsätter varje år totalt ett par hundra personer i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Dalarna. De allra flesta räddningsuppdrag sker i Kirunafjällen, mer specifikt vid Kebnekaise. – Väldigt många som vill upp på Kebnekaise behöver hjälp förr eller senare. De blir för tungt att gå upp, de har inte tillräcklig fysik och kanske för lite utrustning. Uppe på berget blir det ofta väderomslag till det sämre på ett annat sätt än i dalgångarna och det kan skapa problem, säger Stefan Källström. Vanligaste skadorna som kräver fjällräddningar och vrickningar och stukningar av olika slag då personer fallit och gjort sig illa. Andra vanliga orsaker är bristande utrustning och att personer inte varit förberedda på den fysiska ansträngningen eller dåligt väder. Minskat antal räddningsuppdrag Fram till pandemin låg antalet fjällräddningsuppdrag per år på en stabil nivå fler år i rad. Under pandemin ökade antalet räddningsuppdrag under sommarsäsongerna. Ett ökat antal hemestrande svenskar utan fjällvana tros vara en av orsakerna.

Efter pandemin ses en nedåtgående trend när det gäller antalet räddningsuppdrag. Stefan Källström tror att det hänger ihop med att hemestertrenden i fjällvärlden avtagit och att inflationen gjort fjällvistelsen dyrare samtidigt som Svenska Turistföreningen dragit ner på antalet stugbäddar i fjällen. – Antalet räddningsuppdrag följer antalet turister naturligtvis. Vi vet att turismen minskat under de här åren men vi tror att turismen återvänder på något sätt, att det ökar igen och därmed att antalet räddningsuppdrag också kommer att öka, avslutar Stefan Källström.

SBL-premiär i kväll. Jämtland tar emot Södertälje med Johanna Dahlén och Jonte Karlsson på plats i Östersund. Matchen kommenteras av Björn Hansén och expert Serkan Inan. Expressen erbjuder frivisning i kväll och även resten av premiäromgången.

Nattåget Stockholm-Jämtland nästa år hänger i luften. Det gör även tågen från Sundsvall mot Kiruna och Storlien, från Gävle till Mjölby och Kalmar till Linköping – liksom bussar i glesbygd. Orsaken är att Trafikverket inte fått begärd kompensation från regeringen för ökade kostnader i avtalen.

I morgon är det äntligen premiär i SBL och vi välkomnar tillbaka Basketpanelen.  Varje vecka svarar Jonte Karlsson, Johanna Dahlén, Serkan Inan och Nick Rajacic på frågor om SBL och basket i sin helhet. I veckans panel diskuterar vi kommande säsong i SBL, vilka lag som imponerat under silly Season och grottar ner oss lite extra i mötet mellan Jämtland och Södertälje som Expressen sänder med studio på torsdagskvällen.

För att rädda nattågen mellan Göteborg och Jämtland startade Linnea Granqvist en namninsamling som hittills skrivits under av 76 000 personer. Nu har insamlingen lämnats över till infrastrukturministern, Andreas Carlson (KD). – Jag fick inga tydliga svar, säger hon efter mötet med ministern.

I helgen var Espen Persson, 27, ute på älgjakt i skogen i Kaxås i Krokoms kommun när han hittade två döda älgtjurar som krokat fast i varandras horn, vilket P4 Jämtland var först med att uppmärksamma. Det som antagligen har hänt är att älgarna har varit i slagsmål och fastnat i varandras horn, vilket har slutat med att de båda dött, möjligtvis av stress, menar Espen Persson. Och det här hör inte till vanligheten. – Jag har absolut inte sett det förut, jag frågade farsan som jagat i 50 år, han har aldrig varit med om det heller. Det måste ha varit en riktigt hemsk död för båda älgarna, säger han till TV4 Nyheterna. ”Fightats hårt” Bredvid älgkropparna låg stora stockar som fallit ner. – Vi ser att de har fightats ganska hårt. Att älgtjurar ryker ihop när de är brunstiga är inget konstigt, men att de dör på det här sättet är inget som Espen hört talas om, i alla fall inte i Sverige. – Det är riktigt sällsynt här, det är annat i Kanada eller Alaska där det är större älgar med andra slags horn. ”En riktigt hemsk död” Espen Persson tror att älgarna legat där i max några dagar, eftersom kropparna inte luktade och bukarna inte hade börjat svälla. – Det är nog det märkligaste och hemskaste jag har sett i skogen, det kan jag intyga. Sen är det ju sorgligt att det ska gå till på det där sättet också, men det är ju naturens gång om man säger så.

Utsikterna för primärvården är dystra. Enligt DLF:s rapport kommer primärvården inte vara fullbemannad tiotalet år och vissa regioner kommer aldrig nå full bemanning. Bland dessa finns Örebro, Kronoberg och Dalarna. I de nämnda regionerna är satsningarna för små för att riktvärdet någonsin ska kunna uppnås. I andra regioner har man inte kunnat lämna ut uppgifter om hur många läkare man har eller kommer behöva i framtiden. Ylva Sandström vädjar nu till ansvariga politiker att satsa på att utbilda och anställa. – Man behöver utöka antalet ST-tjänster kraftigt – och inte bara tillsätta tio tjänster till. Det är för små siffror. Utan det behövs en kraftig utbyggnad av antalet ST-läkare. Socialstyrelsens riktvärde för läkarbemanning i primärvården kom i april 2022. Riktvärdet innebär att en specialist i allmänmedicin ska ansvara för 1 100 invånare och varje ST-läkare (läkare under specialistutbildning) för 550 invånare. Det är utifrån dessa siffror som DLF beräknat hur många som måste anställas i regionerna för att vården ska anses fullbemannad. Jämtland-Härjedalen ett undantag Bara ett fåtal av landets regioner har tagit beslut om att försöka följa riktvärdena, ännu färre har satt upp handlingsplaner för hur man ska nå dessa i tid. Den enda regionen som av DLF upplevs vara i balans är Jämtland-Härjedalen. I regionen har man 103 specialister i allmänmedicin jämfört med riktvärdet på 104. Anledningen är att regionen tidigt såg varningsklockorna. 2013 införde Jämtland-Härjedalen ett hyrläkarstopp, något som ledde till en sjukvårdskris. Regionen insåg då att det inte längre gick att fortsätta som man tidigare gjort, och satsade på att själva utbilda sin personal istället för att rekrytera från andra regioner. – Nu kan de med personerna som de utbildat bemanna upp sina vårdcentraler och regionen har nu överlägset flest ST-läkare per invånare, säger Ylva Sandström. Att utbilda en specialist i allmänmedicin tar i genomsnitt åtta år, exklusive läkarprogrammet. Regionerna måste våga satsa över tid för att lösa bemanningsfrågan. Ylva Sandström tror att Jämtland-Härjedalen kan vara ett föredöme för andra regioner. – I en liten region så tror man kanske att det är omöjligt. Men det är inte så stora tal det handlar om. Jämtland har visat att det går.